Lundasatsning gynnar Uppsala

Forskare från Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, utgör i dag den största gruppen forskare kopplade till Maxlaboratoriet i Lund.

I måndags skrevs de avgörande kontrakten under som gör att arbetet med att bygga upp Max IV nu kan börja.
Max IV blir en accelerator där elektroner skickas runt en 550 meter lång ring.
Det forskarna vill komma åt är det speciella ljus som skapas, ytterst starkt röntgenljus som hjälper forskarna att studera mycket, mycket småskaliga fenomen med hög precision.

Användningsområdena är många och forskningen i Uppsala kopplad till Max IV visar på bredden. Här finns materialforskning inom en rad olika områden - solceller, batterier, och biomaterial som ska kunna sättas in i den mänskliga kroppen. Här finns analys av vatten, och studier av de kemiska processerna bakom nedbrytningen av regalskeppet Vasa och av molekylära processer i yttre atmosfären, med mera.
- Man kan säga att Max IV är som en schweizerkniv med en mängd helt olika funktioner. Det här innebär ett mycket stort steg vidare, inte minst i prestanda. Anläggningen kommer att gå utöver de 60, 70 som finns i världen i dag, säger Joseph Nordgren, vicerektor för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet och professor i mjukröntgenfysik, ett ämne starkt kopplat till Maxlaboratoriet.

I dag använder 800 forskare från hela världen det befintliga Maxlaboratoriet i Lund, över 150 av dem kommer från Uppsalas universitet. Antalet kommer att öka när det går att flytta sin forskning från laboratorier ute i världen den nya betydligt ljusstarkare acceleratorn i Lund. En av dem är Olof Karis, vid Institutionen för fysik och materialvetenskap.
- Jag studerar magnetiska material för exempelvis mobiltelefoner och datorernas hårddiskar och måste kunna analysera områden som är nanometerstora, alltså en miljarddels meter. Det kommer vi att kunna göra vid Max IV, som kommer att vara världens bästa maskin, säger Olof Karis.
Han har dessutom en mer personlig relation till Max.
- När jag 2003 åkte till det första planeringsmötet för Max IV, blev min son sjuk i diabetes. Det visade sig då att ett företag som jag bara sett på en skylt vid laboratoriet i Lund var en ledande producent av genetiskt förändrat mänskligt insulin. Max är alltså mycket användbart även för medicinforskning, säger Olof Karis.

Men det är inte bara i själva forskningen som Uppsalas universitet spelar en avgörande roll. Uppsala är representerat i Max styrelse, och föreningen som företräder de 800 användarna leds av Ingmar Persson, professor på SLU. Uppsala har också allt sedan uppbyggnaden av Max I varit mycket engagerade i själva konstruktionen, och kommer så att vara under byggandet av nya Max IV.
- Vi kommer att bygga fyra, fem strålrör av de tjugo som ska byggas. Vart och ett kostar cirka 40 miljoner kronor. Näringslivet i Uppsala kommer att gynnas av detta, vi har flera företag som kommer att vara djupt engagerad och det handlar om stora summor, säger Svante Svensson, professor i fysik, och styrelseledamot i Max, som varit engagerad sedan starten av Max I på 70-talet.

Lundasatsning gynnar Uppsala

Med en 500 meter stor maskin ska forskarna studera fenomen som blott är en miljarddels meter stora. Den världsledande ljuscentrifugen Max IV ska byggas i Lund, men Uppsalas båda universitet är i högsta grad involverade i satsningen.