Lugn och lyhördhet viktiga egenskaper för Alfa
Vad är det för svartklädda män på stegen?Den frågan har Micke, gruppchef för Alfa, fått från allmänheten. Svaret är polisen, Uppsalapolisens insatsstyrka. Vi vill inte bränna våra ansikten. Vi klär oss för grova brottslingar som det i dag tyvärr finns allt fler av.
De som rånade Nordeakontoret på Skolgatan i Uppsala i maj 2000 greps av insatststyrkan i Ekeby.
Foto: Pelle Johansson
— Vi vill chocka. Det är ett överraskningsmoment. Vi får övertaget psykologiskt.
Det handlar förstås också om att vi inte vill visa ansiktet mer än nödvändigt samtidigt som luvorna är brandsäkra och alltså ger ett visst skydd, säger Micke.
— Det är inga vardagsbrottslingar vi har att göra med, poängterar arbetskamraten Jonas, en av tio som arbetar i Uppsalapolisens insatsstyrka.
Ett par gånger i veckan åker insatsstyrkan i väg, svarta eller kamouflagefärgade från topp till tå. En asylsökande man hotade för några veckor sedan att tända eld på Migrationsverkets förläggning i Gimo. Då ingrep insatsstyrkan.
En känd brottsling som betraktas som farlig ska gripas. Insatsstyrkan rycker in. Flera av de personer som dömts i det stora narkotikamålet som nu avslutats i Uppsala tingsrätt greps av gruppen tidigare i år.
Intervjuer och tester
Det låter som ett gäng machomän hämtade ur en amerikansk actionrulle, men männen bakom maskerna är långt ifrån hårdkokta. I alla fall inte de två UNT träffar en stillsam torsdagskväll i september. De viktigaste kvaliteterna är mjuka egenskapar som ödmjukhet, lyhördhet, lugn och samarbetsförmåga förklarar Micke och Jonas. Det var främst på de kriterierna de handplockades bland många sökande poliser. Kravet är också att de måste ha tjänstgjort som poliser i minst fem år.
— Det är långa intervjuer och man får genomgå bland annat fysiska tester och fobitester. Det fungerar inte att vara med i insatsstyrkan om man är höjdrädd eller inte klarar av trånga och mörka utrymmen, säger Jonas.
Alfa, som gruppen kallar sig, bedriver också spaning och arbetar problemorienterat. I dag oroar sig till exempel Uppsalapolisen för en våg av kriminella gäng organiserade i en stor grupp och flera undergrupper.
— Det är äldre ungdomar som begår alla typer av brott. Vi sysslar med störande verksamhet, åker runt för att se var de är och vad de gör och hittar anledningar för att visitera dem, säger Micke.
Turlag
Alfa agerar alltid i grupp. De arbetar i turlag, hälften på dagtid och hälften på kvällstid. På helgerna rör sig insatsstyrkan ute dygnet runt. Alfa är stationerad i Uppsala men har hela länet som arbetsfält och bistår vid behov även Västmanlands län, Dalarna, Örebro, Värmland och Gävle.
— Vid nazistkonserter är det vanligt att vi finns med och vid fotbollsmatcher, folkfester och andra tillställningar. När vi inte bevakar grövre kriminalitet sysslar vi med ordningsfrågor och vardagsbrott, säger Micke.
Stora svarta väskor fyller bagageutrymmet i piketbussen. C1 står det på en bag. Det är namnet på Micke i fält. Han lyfter upp en stor svart kofot och visar i luften hur gruppen använder sig av den för att bryta upp dörrar. De tio polismännen på insatsenheten har tillgång till ett helt artilleri av skjutvapen. UNT frågar vilket som är det mest använda redskapet.
— Munnen, svarar Micke.
Specialtränades för att skydda Forsmark
Rånet mot postkontoret på Skolgatan i Uppsala som slutade i ett gisslandrama i stadsdelen Ekeby inträffade i maj 2000. Då såg organisationen annorlunda ut. Från början kom insatsstyrkan till för Forsmark. Polismännen specialtränades för att skydda kärnkraftverket och var de enda som fick röra sig i Forsmark.
Under närpolisreformen i slutet av 90-talet lades insatsstyrkan, som då var löst organiserad, ned. De närmare 40 poliser som ingick i styrkan sades upp. Gruppen ombildades och krymptes till 25. För ett och ett halvt år sedan skapades Alfa. Enheten skulle bli ännu mindre. Tio personer valdes ut som lämpliga.
Gruppen fungerar i dag lite som militären vad gäller specialkompetenser. Det finns en med sjukvårdsutbildning, en materialhanterare och en ledare. Flera av dem har en bakgrund som FN-soldater. Enheten ska fullt utbyggd bestå av 18 polismän fördelade på tre grupper. Just nu specialtränas nya polismän. Några kvinnor finns inte med i gruppen.
— Allmänheten kan ha vissa synpunkter på att vi är maskerade. När vi dyker upp möts vi av alltifrån rädsla till nyfikenhet och bitterhet. Har våldet blivit så grovt att vi behövs?
Malexander en väckarklocka
Micke menar att det är ett hårdare samhällsklimat i dag, att våldet har blivit råare, att det finns tillgång till mer vapen och att yngre begår grövre brott. Inom poliskåren
är det en vedertagen uppfattning att våldet mot deras yrkeskår ökat. Malexandermorden var en väckarklocka och en brytpunkt.
— Vår grupp kostar mycket så ledningen måste ha gjort bedömningen att vi behövs, säger Micke.
Så jobbar vi med nyheter