Uppsala Musikklassers luciafölje på Celsiustorget i helgen. Enligt Susanne Nylund Skog är mer publika luciatillställningar på frammarch.
– Det moderna luciafirandet startade på Skansen på 1890-talet och tog sig vidare genom studenterna ut i landet, säger Tommy Kuusela fil. dr. i religionshistoria och forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) i Uppsala.
Det var så luciafirandet först kom till Uppsala.
– I de äldre utklädnadsupptågen drev man omkring i bygderna klädda som allt från stjärngosse till julbock. Då tiggde man pengar till sprit. Nu är det stillsamt och uppstyrt om man jämför med förut.
De publika omröstningarna kom till efter att Stockholms-Tidningen 1927 lanserade att man skulle rösta fram en skönhetsdrottning.
Uppsalas första lucia utnämndes 1938, då Lilly Petterson tog hem titeln.
Enligt Tommy Kuusela har lucia alltid har varit en omdebatterad högtid där det främst diskuterats vem som får och inte får vara vad i luciatåget. Han menar att svaren finns i våra gamla folkminnesarkiv.
– Tittar man där så ser man att det är en väldigt splittrad tradition där man inte har någon aning om vem Lucia ursprungligen var. Det säger mycket emot tanken om ett "äkta" luciafirande, för det finns egentligen inget sådant säger han och fortsätter:
– I äldre arkivbilder ser man till exempel pojkar som är utklädda till flickor, säger Tommy Kuusela.
I UNT hittar man bland annat Felix Svensson som blev lucia på sin skola år 2014 medan en annan skola däremot sade blankt nej till en pojke som lucia år 2017.
Felix Svensson, lucia i Nåntunaskolan år 2014 blev uppmärksammad i tidningen när han blev lucia. Arkivbild.
Man hittar även att det 1978 uppmärksammades att lucian Ellen Thoren-Svensson var lite äldre än vanligt och att det på en förskola fanns hela sju lucior. En annan sak som ledde till debatt var när Uppsalarapparna Rawa och LX var med i SVT:s traditionsenliga luciatåg år 2012.
1978 gjorde Ellen Thoren-Svennson debut som lucia. Då rapporterade UNT även om en "inflation i lucior" där förskolor valde att ha fler än en lucia.
Susanne Nylund Skog är forskningsarkivarie på Isof i Göteborg och även hon menar att luciafirandet i Sverige konstant är under förändring.
– Det är intressant att en symbol är så stark, jag kan inte upphöra att förundras över det, att det kan väcka så många känslor faktiskt. Alla är medvetna om att traditionen ser ganska olika ut genom tiderna. Men ändå så blir det så laddat.
– En sak som har försvunnit är det här med att man väljer lucia. Skönhetstävlingsaspekten har nästan helt försvunnit.
UNT hade till exempel tävling för att utse lucia för sista gången 2016.
UNT har i många år haft en lussekattävling. Katten Rakel blev UNT:s Lussekatt 2008. Arkivbild.
Hon berättar att nästan alla traditioner går från att vara offentliga till att bli mer familjeorienterade och fokus är ofta på att barn klär ut sig och vuxna möjliggör, till exempel som på förskolor under lucia.
– Men samtidigt ser vi senaste 20 åren en motsatt rörelse ut i det offentliga igen. Lucia började som ett offentligt tåg när det blev medialt. Och nu är det på väg tillbaka igen. Senaste åren har vi sett allt från motorcykeltåg eller hästtåg där man igen rör sig ut i bostadsområden. Man återtar det offentliga rummen med de här tillställningarna.
Uppsala har också haft lucia i vatten. Så här såg det ut när barn från Uppsala Simsällskap tränade inför lucia i simhallen i Fyrishov 2007. Arkivbild.
Uppsala har de senaste åren sett allt från luciatåg på slottstaken till motorcykeltåg.
Sedan 2018 anordnar företaget Go Adventure AB lucia på slottets tak. Här är lucian Anna Kostov Bredberg år 2020, även klädd i munskydd. Arkivbild.
År 2017 arrangerade Frivilliga motorcykelkåren luciatåg i Uppsala. Arkivbild.
Även pandemin har påverkat Uppsalas luciafiranden.
– Många saknade att det var lucia på arbetsplatsen. Om det kommer tillbaka eller tas bort, det vet vi inte förrän i år egentligen.
En sak som inte har förändrats är att det fortsätter vara omtvistat vem som får klä ut sig till vad.
– Nuförtiden vill många barn klä ut sig till superhjältar. Och det är det också många som reagerar väldigt starkt på. Lucia är en tradition som barnen nu mer och mer kanske förknippar med utklädande än skönsång.
– Och stjärngossen är på utdöende, det är ingen som vill vara det längre.
Uppsala domkyrkas gosskör genomför årligen ett luciafirande. Så här såg det ut år 2014. Arkivbild.