Julia Eriksson, Uppsalastudent och Centerstudenters ordförande, tycker sig se ett stort stöd för förslaget hos landets studenter.
– Det här är ett tydligt vallöfte från vår sida.
Så säger Annie Lööf (C) när hon på måndagen besöker Uppsala och berättar att partiet vill slopa fribeloppsgränsen för studielån.
Med sig har hon Uppsalastudenten tillika Centerstudenters ordförande Julia Eriksson, som är en av de unga förbundsaktiva som drivit frågan upp till partinivå.
– Många vågar inte ta ett extrajobb under terminen. Både studenter och medlemmar i mitt förbund tycker att det är svårt att förutse när fribeloppsgränsen kommer kicka in. Det blir ett orosmoment, säger Julia Eriksson.
Centrala studiestödsnämndens (CSN) fribelopp anger hur mycket en student får tjäna i lön och annan inkomst utan att bli av med sin rätt till studielån. Maxtaket togs bort under pandemin, men den 1 juli återinförs det. Julia Eriksson tycker sig se ett stort stöd för förslaget bland landets studenter, eftersom den som tjänar över fribeloppet blir återbetalningsskyldig till CSN.
Annie Lööf kallar det för en frihetsfråga.
– Vi tror på studenters förmåga att både plugga och jobba samtidigt, och vill inte att staten ska hindra det.
"Vi tror på studenters förmåga att både plugga och jobba samtidigt, och vill inte att staten ska hindra det", säger Annie Lööf (C).
Fribeloppsgränsen för studiebidraget ska dock vara kvar, enligt partiets förslag.
– Bidraget är något man får från staten, lånet tar man i sitt eget namn och betalar tillbaka. Vi tycker att det är rimligt att göra den skillnaden.
Enligt Lööf är C det enda riksdagspartiet som helt vill slopa fribeloppet redan i höstens budget.
– Flera partier har ju den inställning vi haft tidigare, nämligen att fribeloppet ska höjas och på sikt tas bort. Men nu säger vi att "på sikt" är i dag, och hoppas att fler partier ska ansluta sig till detta.
Ett slopat maxtak skulle enligt Annie Lööf innebära "försumbara" summor för staten – mellan 2 och 9 miljoner kronor per år.
Under pandemin kunde man se att fler studenter valde att jobba och tjäna mer pengar än vanligt, berättar Lööf. Hon menar att det tillfälligt slopade fribeloppet fick goda effekter, då mer jobb inte gjorde att färre slutförde sina studier.
Dessutom menar partiledaren att det skulle innebära "försumbara" summor för staten att ta bort fribeloppsgränsen på studielån – mellan 2 och 9 miljoner kronor per år.
Men den främsta anledningen bakom C:s förslag är arbetsmarknadens brist på personal efter pandemin.
– Den enskilde får värdefull arbetslivserfarenhet och möjlighet att, inför det kommande årets inflation och kärvare ekonomiska tider, dryga ut sitt CSN-stöd och tjäna extra pengar. Men vi ser givetvis också att branscher som vård och omsorg och hotell och restaurang får mer personal som kan jobba kvällar, helger och under lov.
Tomas Stavbom, regionchef för Stockholms handelskammares Uppsalakontor.
Tomas Stavbom, Stockholms handelskammares Uppsalachef, tycker att förslaget är bra. Han bekräftar att behovet av extrapersonal inom service är mycket stort.
– Klokskapen i att begränsa studenternas incitament att arbeta vid sidan av studierna har ju diskuterats länge. Drar man in pengar en sommar ska man inte behöva sota för det resten av året.
Dolores Fors, vice ordförande för Uppsala studentkår.
Även Dolores Fors, vice ordförande för Uppsala studentkår, välkomnar förslaget.
– Det är en fråga som även vi i Uppsala studentkår driver. Det är många studenter som vill kunna bolla studier och yrkesliv, det skulle kunna få fler att avsluta sina studier också.
Finns något negativt med en slopad fribeloppsgräns?
– Det är säkert något lärosäte som skulle kunna argumentera för att studenterna inte lägger fokus på sina studier, men det är ingen risk vi ser.