Kommuner kan spara pengar på att satsa på tidiga insatser för barn. I stället för att vänta tills barn har utvecklat till exempel utagerande beteenden kan man genom föräldrastöd och skolprogram redan i tidig ålder bryta negativa mönster.
– Enligt våra beräkningar kan kommuner spara mycket pengar redan på kort sikt. Efter ett år kan investeringar i föräldrastöd ge tillbaka fyra gånger pengarna. På längre sikt kan det bli ännu mer, säger Inna Feldman, doktor i hälsoekonomi.
Hon är en av de fem forskare vid Uppsala universitet som ligger bakom studien "Med många bäckar att stämma i". I rapporten vägs kostnader för förebyggande insatser mot andra samhällsinsatser som till exempel barn- och ungdomsvård, elevassistenter och specialpedagoger. De slår fast att stora summor kan sparas genom satsningar på skol- och föräldrastödsprogram.
Rapporten tar främst upp program som grundar sig på social inlärningsteori, en teoribildning inom psykologin som menar att sociala relationer ligger till grund för inlärning av beteenden. Förenklat kan den sammanfattas med: “barn gör som du gör, inte som du säger”.
– I dag finns många olika program för både föräldrar och skola som grundar sig på dessa teorier, bland annat COPE, Tripple P och Komet. De är alla manualbaserade, det vill säga att det finns en slags mall att gå efter, även om diskussioner också är viktiga, säger Anna Sarkadi, specialistläkare i socialmedicin och medförfattare till studien.
I rapporten har man valt att titta på utagerande barn eftersom det då är lätt att mäta vilken effekt insatserna får. Enligt forskning kan tidiga insatser hjälpa många barn från att utveckla utagerande beteenden. Statistiken visar att vissa program kan minska antalet kliniska fall med upp till 60 procent.
Uppsala kommun jobbar redan i viss utsträckning med dessa program.
– Alla föräldrar som är intresserade erbjuds den här typen av insatser inom kommunens verksamhet Råd och stöd. Det finns ett intresse och vi har sett positiva effekter. Sen är det alltid en utmaning att nå ut till de som verkligen behöver stöd, säger Anders A Aronsson (FP) som är ordförande i socialnämnden för barn och unga.
Han menar att det handlar om att bli bättre på att komma ut med information och att ha bra kommunikation med skolpersonal och familjecentraler.
Kommer kommunen satsa ännu mer på dessa insatser?
– Vi håller med om att det är billigare och bättre att lösa problemen tidigt, men vi måste kunna finansiera insatserna också. Ibland är det landstinget som sparar pengar på kommunens insatser, så det är lite komplicerat. Vi kommer åtminstone fortsätta med de program som vi erbjuder i dag, säger Anders A Aronsson.