Lönande betala sjukpeng
Ett beräknat underskott blev till vinst. Uppsala läns landsting hade räknat med att förlora tolv miljoner kronor på medfinansieringen av sjukpenningen, men tjänade i stället på reformen. Totalt sett gick de offentliga arbetsgivarna i stort sett jämnt upp.
Medfinansieringen gäller från tredje sjukveckan och under hela sjukskrivningen. Avgiften är tänkt som en morot för att satsa på arbetsmiljö och rehabilitering. Som kompensation får arbetsgivaren sänkt arbetsgivaravgift med 0,24 procentenheter.
Reformen utsattes genast för stark kritik, främst från näringslivet. Många ansåg att de nya kostnaderna skulle göra det ännu svårare och mer riskabelt att nyanställa.
Också en del fackförbund och s-styrda kommuner och landsting ansåg att om staten vältrade över kostnader på arbetsgivare skulle det få konsekvenser för välfärden. Exempelvis kalkylerade Stockholms stad med 80—100 miljoner i ökad årlig kostnad för medfinansieringen.
Kommun- och landstingsförbundet stämde in i kritiken och talade om "mycket negativa konsekvenser" för sina medlemmar.
Även Uppsala läns landsting räknade med ökade kostnader för 2005. Ungefär en miljon kronor i månaden, totalt tolv miljoner, skulle reformen kosta, trodde man.
— Prognosen byggde på den sjukfrånvaro vi hade då. Utvecklingen har sedan inte blivit som vi trodde, säger Cecilia Lidén, personalcontroller på landstinget.
Enligt UNT:s beräkningar har landstinget i stället tjänat drygt en miljon kronor på reformen under fjolåret. Den siffran kan stämma, tror Cecilia Lidén.
- Vi har än så länge bara preliminära uppgifter. Men det står i alla fall klart att vi inte fått ökade kostnader.
Skälet är framför allt att deltidssjukskrivningarnas andel av de totala sjukdagarna har ökat. De anställda kommer snabbare tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning och kan i stället jobba deltid en period, kanske på en annan plats än sin ordinarie.
— Vi jobbar intensivt med rehabilitering, att få anställda tillbaka till jobbet så tidigt som möjligt, säger Cecilia Lidén.
För landstingets del har alltså reformen nått sitt syfte. Den har minskat på långa sjukskrivningar och verkat som en morot för att arbeta mer med rehabilitering av sjukskrivna.
Länets sju kommuner har också i stort gått jämnt upp på reformen. Uppsalas minus på en halv miljon kronor är bara delar av en promille av lönekostnaderna. Knivsta, Håbo och Tierp tycks preliminärt ha tjänat något på de nya reglerna.
I näringslivet har också de negativa förväntningarna kommit på skam. Byggföretaget NCC var först ut med att berätta att reformen sänkt kostnaderna med 1,1 miljoner kronor.
— Det var överraskande för oss, säger presschefen Ulf Thorné.
Han säger att NCC inte arbetat särskilt med sjukskrivningarna på grund av reformen, men att medvetenheten om sjukkostnader generellt är hög i byggbranschen där skadefrekvensen ligger högt.
Regeringen ska nu utvärdera hur reformen slagit. Tre utredningar har startats, rapporter från dessa kommer att lämnas senare i år.
Så jobbar vi med nyheter