Lökskal ska användas till läkemedel
Vårt berg av avfall från lök och morötter och andra livsmedel gömmer värdefulla ämnen som med fördel kan användas i livsmedel, kosmetika - och kanske också i läkemedel. Forskare från Uppsala och Lund tar nu fram miljövänliga metoder för att ta till vara ämnena.
Foto: Kattis Strömgren
I bästa fall omvandlas avfallet till drivmedel på en biogasanläggning, där restprodukten rötas och sedan göder våra åkrar. En del avfall blir också djurfoder. Men det är inte gott nog. Många värdefulla ämnen går till spillo. Att det nyttigaste sitter i skalet har många hört runt matbordet, och det stämmer.
- I just lök, som vi har tittat på, finns ämnet quercetin. Framför allt finns det i skalet. Det är en antioxi-dant som är bra på många sätt och eventuellt även kan motverka Alzheimers sjukdom, säger Charlotta Turner, forskare på Institutionen för fysikalisk och analytisk kemi vid Uppsala universitet.
Antioxidanter antas ha goda effekter på hälsan, och är substanser som finns i många av de råvaror som vi använder. Antioxidanter kan också motverka åldrandet hos produkter och finns därför redan i livsmedel och kosmetika.
Poängen med Charlotta Turners och hennes kollegers forskning är att hitta sådana här ämnen och utvinna dem ur avfallet på ett så miljövänligt sätt som möjligt.
- När vi extraherar quercetin ur lök använder vi 120 grader varmt vatten, under tryck. Det är helt miljövänligt och går betydligt snabbare än med exempelvis lösningsmedel, säger Charlotta Turner.
När quercetinet kommer ur löken så hänger sockermolekyler med, och för att plocka bort dem har forskarna också lyckats hitta en naturlig och miljövänlig metod.
- Vi använder ett enzym i stället för syra. Enzymet fungerar vid höga temperaturer och vi hämtar det från varma källor på Island, säger Eva Nordberg Karlsson, biotekniker vid Lunds universitet.
När det värdefulla ämnet i löken är omhändertaget, går löken vidare till biogasanläggningen där den tas om hand som vanligt, med i stort sett samma effekt.
Att just ha ett helhetsperspektiv i hela processen, där miljöaspekter vägs samman med energieffektivitet, nytta och ekonomi är en viktig del av upplägget för projektet. Därför finns en nationalekonom från Uppsala universitet med i forskargruppen och också Pål Börjesson, lektor i miljö- och energisystem på Lunds universitet, specialiserad på vad som kallas livscykelanalys.
- Det viktiga är att se till hela systemet, även restprodukterna man får fram, och titta på vilka steg som inte är bra och vilka vinsterna blir av andra steg. I det här fallet är det ju ett slags bioraffinaderi vi skapar, där vi förädlar vidare, säger Pål Börjesson.
Projektet har pågått i två år och forskarna börjar närma sig ett läge där det är dags för en kommersiell entreprenör att fortsätta utvecklingen. Vem skulle det kunna vara?
- Det är livsmedelsindustrin som till stor del står för avfallet, men de vet inte potentialen och kanske inte kan göra det här själva. Men man skulle kunna tänka sig att biogasindustrin i kombination med livs-medelssidan blev den tredje part vi söker, säger Pål Börjesson.
För potential det finns det, tror forskarna, som också utvecklat en teknik för att ta reda på vad som finns i andra typer av avfall som kan vara av värde.
- Vi vet att det finns, men inte vad. Men nu har vi ett verkligt bra verktyg för att ta reda på det, säger Per Sjöberg, lektor vid Institutionen för fysikalisk och analytisk kemi.
På den institutionen finns forskare som studerar den här typen av ämnens påverkan på neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, och på diabetes. Skulle ett genombrott komma inom det forskningsfältet blir det verkligt intressant.
- Vi har ju tankar på användning inom läkemedelsbranschen, som i dag ofta åker till länder långt bort och hittar exotiska växter med goda egenskaper som de kan använda. Där finns ofta kunskapen om traditionell örtmedicin bevarad, och det kan bolagen dra nytta av. Vi letar i räkskal, bark och morötter och de värdefulla ämnena kan lika gärna finnas där, säger Charlotta Turner.
Så jobbar vi med nyheter