– Det pågår samtal mellan fack och arbetsgivare för att ta fram ett lokalt lärarlönelyft. Jag vill att fler skickliga lärare får lönelyft och hoppas presentera en satsning före årsskiftet. Att de som inte fått höjd lön genom regeringens satsning är besvikna är förståeligt, men det var inte ett alternativ för mig att säga nej till 50 miljoner kronor för högre lärarlöner, säger Caroline Hoffstedt (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Av lärarlönelyftets 50,8 miljoner kronor till Uppsala har 10 procent avsatts till förskolor, 23 miljoner till grundskolor och 8,5 miljoner till gymnasier, exklusive sociala avgifter.
Lärare har uttryckt stark kritik mot att några, en tredjedel av lärarkåren, fått löneökningar på mellan 2500 och 3500 kronor i månaden, medan resten har blivit helt utan. Kriterierna för vem som ska få har varit luddiga hävdar några, arbetsglädjen försvinner och samarbetet i arbetslag försvåras är andra kommentarer om konsekvenserna av lönesatsningen.
Det svåraste uppdrag man kan ha som rektor. Så beskriver en av de rektorer UNT har talat med uppdraget att välja ut vilka lärare som ska få del av lärarlönelyftet.
– Det är bra att lärarlönerna höjs, men att ur en personalgrupp på 60 personer tvingas välja vilka som inte ska få del av lyftet är inte roligt. Vi har matriser som används vid bedömning och lönesättning vid vanliga lönerevisioner, och matriserna tillsammans med de kriterier som gäller för lyftet är vad vi har att rätta oss efter, säger Leif Ericsson, rektor på Ärentunaskolan.
Han har valt att fördela lönelyftpengarna på så många som möjligt och höjningen per person har därför lagts på den lägsta nivån, 2 500 kronor per person och månad.
– Vid kommande lönerevision finns det möjlighet att i någon mån kompensera de som nu hamnat precis utanför lönelyftsgränsen, säger Leif Ericsson.
En kollega på en annan skola som väljer att vara anonym, har inte märkt att fördelningen från lönelyftet har lett till sämre arbetsklimat:
– Det fanns en risk för att den inte skulle tas väl emot, och att personer som inte fick del av pengarna är besvikna måste man förstå. Bra är ändå att höjningen är permanent så att lönevolymen för kollektivet ökar, det kommer att komma alla till del, säger rektorn.
Hen valde att fördela lönelyftspengarna över hela skalan så att några fick 2 500 kronor, andra 3 500 kronor. Den allt större lönespridningen i lärarkåren kan hen ändå se som ett problem:
– Det är inte bra om skillnaderna blir alltför stora, och säkert kan det leda till att lärare söker till andra kommuner som ett sätt att höja lönen även om jag inte har märkt det på min skola.
Konkurrensen med skolor i andra kommuner har däremot Leif Ericsson märkt av, och det är framför allt skolor i Stockholmsområdet som kan locka:
– Löneläget där är betydligt högre. Det har också en annan effekt, nämligen att vi inte har råd att anställa lärare med lång erfarenhet som bor här och tröttnat på att pendla, säger Leif Ericsson.
Både Leif Ericsson och hans kollega har lagt lärarlyftspengar även på anställda som redan har förstelärarlöner. Förstelärartjänster har funnits sedan 2013, och de innebär en höjning av månadslönen med 5000 kronor. Om förstelärare skulle undantas har varit upp till varje kommun att besluta. I Uppsala län är det bara Tierp och Håbo kommuner som bestämt att lönelyftpengar inte ska kunna gå till förstelärare.