Lokaler i Uppsala brister i tillgänglighet

Nyligen arrangerades Marschen för tillgänglighet på olika platser i landet. Syftet med marschen var att väcka opinion för en lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionshinder.
Hittills har Handikappombudsmannen fått in omkring 900 anmälningar, varav närmare 200 från Uppsala.
- Det stora antalet anmälningar visar att vi lever i ett otillgängligt samhälle, anser handikappombudsmannen Lars Lööw.
Vid HO går man nu igenom anmälningarna som är ett resultat av kampanjen i augusti.
- De anmälningar som enkelt kan avhjälpas skickar vi till respektive kommun som har tillsynen. Kommunen går oftast vidare till fastighetsägaren eller näringsidkaren som får åtgärda problemet, säger Hans Yngwe, jurist vid HO.

Brister i den offentliga miljön
Hittills har inga anmälningar från Uppsala skickats vidare till Uppsala kommun för eventuell åtgärd. Däremot har, som UNT tidigare berättat, stadsbyggnadskontoret fått ta emot flera anmälningar från rörelsehindrade personer som uppmärksammat kommunen på brister i den offentliga miljön.
I Plan- och bygglagen finns bestämmelser som syftar till att göra samhället mer tillgängligt för funktionshindrade. Kritikerna anser dock att lagen inte efterlevs.
Vissa lagar instiftades för flera decennier sedan, exempelvis Lag om handikappad kollektivtrafik från 1979. Fortfarande är merparten av all kollektivtrafik inte anpassad till funktionshindrade.
Sedan 1966 finns bestämmelser om att offentliga lokaler ska vara tillgängliga för alla. Även här finns stora brister, men eftersom otillgänglighet inte anses som diskriminering saknas sanktioner på området.

Tillgång till information
Men tillgänglighet handlar inte bara om den rent fysiska möjligheten att ta sig fram i samhället. I nuvarande lagstiftning nämns främst rörelsehindrade och personer med bristande orienteringsförmåga. Tillgänglighet rör även andra, exempelvis personer med allergier, hörselskador, övervikt samt personer med läs-och skrivsvårigheter. Det handlar också om tillgången till information.
Sedan tidigare finns en generell antidiskrimineringslagstiftning som skyddar mot diskriminering på grund av exempelvis etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder.
HO ser gärna att alla former av diskriminering hamnar under samma hatt, inklusive diskriminering mot tillgänglighet.
- Det är inte ovanligt att en person känner sig diskriminerad på flera grunder. Lagstiftningen i dag är ett lapptäcke och är därför svår att tillämpa, säger Hans Yngwe.
I början av nästa år ska regeringen ta ställning till en ny diskrimineringslagstiftning.

UNT-Fakta

Här är några av de närmare 200 anmälningar som berör Uppsala kommun:

Ungdomens hus (höga trappsteg).

Uppsala produktion teknik och service (trappsteg, tröskel. Ingen dörröppnare).

Barnombudsmannen (hög kant).

Spegeln, SF Bio (stora nivåskillnader i lokalen).

Myrorna (två trappsteg till ingången).

Dammsugarcity (butiken placerad flera trappsteg ned i källare).

Gamla torget (kullersten vilket innebär svårigheter för rullstolsburna).

Sensus studieförbund (tre stora trappsteg vid ingången).

Fyrisbiografen ("Fullkomligt otillgänglig för funktionshindrade som använder hjälpmedel").

Läkarhuset (hög kant vid ingången).

Övergångsställen, Vaksalagatan och Storgatan (höga kanter, avfasning saknas).

Lokaler i Uppsala brister i tillgänglighet

Närmare 200 butiker och offentliga lokaler i Uppsala har anmälts till HO, handikappombudsmannen för bristande tillgänglighet. Trappsteg, trösklar och trånga utrymmen ligger bakom merparten av anmälningarna.