Ljusterapi för vintertrötta
Ljusterapi ger god effekt för den som lider av vintertrötthet eller vinterdepression. Sjukgymnast Cecilia Rastad som studerat ljusterapi är förvånad över det entydiga resultatet.
Foto:
På engelska är benämningen SAD, Seasonal Affective Disorder.
Sjukgymnast Cecilia Rastad har i sin avhandling vid Uppsala universitet låtit 1 600 vuxna och alla gymnasieelever i årskurs två i Falu kommun svara på om de lider av SAD. I enkäten fick de skatta sin hälsa utifrån fyra kriterier: sömnighet, depression, brist på energi och livskvalitet.
Resultatet visar att ungefär 20 procent är drabbade av SAD, både bland de vuxna och gymnasieeleverna.
Enligt Cecilia Rastad överensstämmer svaren väl med vad människor i andra länder med mycket mörker brukar uppge.
- Orsakerna kan dels vara en störning i den inre klockan, eftersom vi i måste anpassa oss till olika förhållanden vad gäller ljus och mörker, som ett slags "jetlag" av att färdas genom ljus och mörker. Dels vet man att starkt ljus gör människan gladare genom att hormoner påverkas av ljuset, säger Cecilia Rastad.
Enkätsvaren visar också att det är vanligare bland kvinnor och att symtomen minskar i 45-50 års åldern. Utifrån svaren har Cecilia Rastad gått vidare och undersökt om de drabbade kan få bättre livskvalitet av ljusterapi.
I den studien ingick 50 personer, 40 kvinnor och 10 män med SAD. De kom ifrån fem kommuner i Dalarna och flertalet arbetade heltid eller deltid.
De fick behandling i ljusrum i 1,5 -2 timmar varje vardag i två veckor. Ljuset var vanligt vitt ljus, inga speciella våglängder eller andra konstigheter. Det viktiga är att ljuset var starkt, av god kvalitet och inte flimrade.
Efter tio dagar minskade de depressiva symtomen med minst 50 procent hos 13 av de 24 i behandlingsgruppen.
- För människor som lider av vintertrötthet och vinterdepression ger ljusterapi ett väldigt gott resultat, säger Cecilia Rastad.
- När vi gjorde en uppföljning en månad efter behandlingen visade det sig att 83 procent hade fått en förbättring av hur de skattade sina depressionspoäng. Även livskvaliteten hade blivit bättre. Den mentala hälsan hade blivit bättre medan den fysiska låg kvar på samma nivå som innan behandlingen.
Orsaken till att Cecilia Rastad ville göra en avhandling om ljusterapi är att hon anser att det saknas forskning inom området. Själv har hon arbetat med ljusterapi under nio år inom psykiatrin och sett goda kliniska resultat.
- Ljusbehandling är också betydligt billigare än att behandla människor med mediciner och det ger inga allvarliga biverkningar, säger hon.
Ljusrumsbehandlingar kom till Sverige i slutet av 1970-talet och startade vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Och flera landsting följde efter. Under en period fanns det även vid Akdemiska sjukhuset i Uppsala, men 2004 kom en rapport från SBU, kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, som efter att ha utvärderat forskningen inom området, slog fast att det saknas vetenskapliga belägg för att ljusterapi verkligen fungerar. SBU efterlyste mer forskning. Efter det las behandlingen vid Akademiska sjukhuset ner.
Cecilia Rastad menar också att fler studier behövs men påpekar att det finns metodproblem. Placeboeffekten går inte att undersöka, människor märker av ljuset under behandlingen. Det går alltså inte att "luras" på samma sätt som man gör i medicinska försök genom att ge sockerpiller.
Så jobbar vi med nyheter