Ljus som terapi
I entrén förses jag med en vit bomullsrock och en nyckel. En trappa upp ligger rummet där man kan få extra ljus, ljusrummet. Egentligen ska man boka plats, men det verkar inte vara någon rusning.
vitt rum, Susanne SL provar
Foto: Rolf Hamilton
Jag slår på lyset och visst är det ljust, men inte särskilt besvärande. Det är betydligt svalare och luftigare än i den svettiga klämman i ett solarium. Ljusstyrkan i lysrören är 4 000 lux, vilket är flera gånger starkare än normalt dagsljus, men det är indirekt ljus, riktat uppåt.
Allt är i olika nyanser av vitt, från bomullsryan på golvet till draperierna för fönstren. De gråvita väggarna är fria från bilder. Dessutom är det ljudisolerat.
Enstaka höga skratt från gymmet slingrar sig in genom den tjocka dörren. En fläkt brusar stillsamt i bakgrunden och den gungbara stolen är följsam mot ryggen.
Efter en stund gör den stimulusfattiga miljön i kombination med min vintertrötthet sitt, och jag somnar till. Ett par minuter senare väcks jag av att fläkten slår av. Resten av den timerinställda timmen klarar jag faktiskt av att hålla ögonen öppna. Och det är nog bra, för ögonen ska vara öppna i ljusrummet.
När starkt, vitt ljus från vanliga lysrör går in i kroppen via ögats näthinna når det tallkottkörteln, som då minskar melatoninproduktionen. Detta påverkar i sin tur omsättningen av serotonin i kroppen i positiv riktning. Serotonin påverkar exempelvis sömn, aptit och stämningsläge. Enligt resonemanget borde vi helt enkelt bli piggare och gladare av mer ljus.
Men det anses inte tillräckligt väl vetenskapligt belagt att ljusrum fungerar så.
Det finns inte så många andra ljusrum i Uppsala. I Stockholm finns några stycken och på S:t Görans sjukhus har man ett inom psykiatrin, där viss forskning bedrivs. Studenthälsan i Jönköping är den enda liknande anläggning som som har ett ljusrum.
- Vi på Studenthälsan i Uppsala ville göra något nytt och annorlunda när vi nu hade möjlighet att designa detta nya friskvårdshus, säger Annika Hilborn, direktör för studenthälsan i Uppsala.
Hon berättar att många studenter söker sig till Studenthälsans mottagning under den mörkare årstiden för att få hjälp med nedstämdhet. Ljusrummet är dock inte tänkt som en terapiform utan som ytterligare en form av friskvården.
- Det har dock visat sig i forskningsstudier att de som tycks påverkas mest av ljus är yngre personer, under 45 år, säger Annika Hilborn.
@3a Text ui:Tills vidare får rummet vara ett må-bra rum i största allmänhet. Studenthälsan rekommenderar att besök bör ske på dagtid. Detta för att ljusduschen ska hamna så "rätt" som möjligt under en normal dygnsrytm. Kanske också att man bör ge det lite tid, effekt kan börja märkas först efter fjärde eller femte besöket.
När Campus 1477 invigdes i januari i år stod dörren till ljusrummet öppet och vem som helst fick prova fritt. Nu ingår det i multicampuskortet, annars kostar det 100 kronor för en timme. Priset tror Annika Hilborn kan vara ett skäl till att inte så många studenter hittat hit än. Dessutom går vi mot en ljusare tid av året. Behovet av extraljus är kanske inte lika stort som i mörkaste november.
När rummet har varit ledigt har Annika Hilborn förlagt ett och annat jobbmöte här.
- Det är meningen att man ska läsa eller prata i ljusrummet. Absolut inte sluta ögonen och koppla av på det viset, säger hon.
Om det är den lilla stunden med slutna ögon eller den betydligt längre med öppna i ljusrummet som bidrar till att kvällens snöskottning går som en dans är oklart. Lite gladare känner jag mig i alla fall när jag sjunker ned i tv-soffan och låter skymningen ta över dagen.
Att hormonet serotonin påverkas av ljuset och att det i sin tur påverkar humöret i en positiv riktning är känt sedan länge. Men frågan är vilka slutsatser man kan dra av det.
Ljusrumsbehandlingar mot depression startade vid S:t Görans sjukhus i Stockholm på 1980-talet och spred sig vidare till andra landsting. Under en period fanns det även vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men 2004 kom en rapport från SBU, kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, som efter att ha utvärderat forskningen inom området, slog fast att det saknas vetenskapliga belägg för att ljusterapi verkligen fungerar. SBU efterlyste mer forskning. Behandlingen vid Akademiska sjukhuset lades ner.
SBU gjorde en ny forskningssammanställning om ljusterapi några år senare. Fortfarande anser de att värdet av behandling med så kallad ljusbox för årstidsbunden depression, vinterdepression, varken kan bekräftas eller förkastas. Det verkar heller inte finnas någon anmärkningsvärd skillnad för de patienter som behandlats med ljusterapi och dem som behandlats med placebo. Möjligen kan man se att hos ljusterapibehandlade minskar symtomen under de första veckorna, men effekten verkar övergående.
När det gäller behandling för andra typer av depression finns det heller inte tillräckligt mycket studier för att man ska kunna säga något bestämt, enligt SBU. Även när det gäller behandling i ljusrum, liknande det på Campus 1477, anses studierna vara för få och baserade på för litet underlag.
För precis ett år sedan lade sjukgymnasten Cecila Rastad fram sin avhandling vid Uppsala universitet om just ljusterapi. Hon hade valt sitt forskningsämne bland annat därför att hon hade positiva erfarenheter efter att ha arbetat kliniskt med ljusterapi under nio år.
I sin studie fann hon att ljusterapi ger god effekt för den som lider av vintertrötthet eller vinterdepression. Bland annat hade hon låtit 50 personer med vinterrelaterade symtom få tillbringa cirka två timmar i ljusrum per dag under två veckor och sedan fick de själva skatta sin hälsa. En månad efter avslutad behandling beskrev flertalet att de upplevde en femtioprocentig förbättring och beskrev dessutom ökad livskvalitet.
Men även Cecilia Rastad menar att fler studier behövs och påpekar att det finns metodproblem. Till exempel är placeboeffekten svårare att utvärdera för behandling som inte består av läkemedel.
Under ljusbehandling ska man ha ögonen öppna och ljuset går in via ögonen, något som är ytterst påtagligt för de som deltar. Det går alltså inte att "luras" på samma sätt som man gör i medicinska försök genom att ge sockerpiller.
Så jobbar vi med nyheter