Birgit Andersson är uppväxt på Gropgränd som ligger strax intill gamla kyrkogården. Här tänder hon ett ljus på sina föräldrar och brors grav.
Birgit Andersson var en av alla som hade sökt sig till kyrkogården för att hedra minnet av sina föräldrar och en bror.
– Jag är uppväxt och har bott många år på Gropgränd i huset här intill och nu ligger mina föräldrar och bror i den här graven, berättar Birgit Andersson och pekar.
Alla helgons dag är egentligen en kristen högtid som högtidlighållits i Sverige sedan medeltiden och där kristna helgon och martyrer hedras.
Bruket att pryda döda släktingar och vänners gravar med ljus uppstod på 1920-talet, enligt Institutet för folkminnen och språk.
I Birgit Anderssons familj har det länge varit en tradition att gå till kyrkogården på alla helgons dag och tända ljus.
– Redan som litet barn på 1950-talet gick jag och mina föräldrar ner till kyrkogården för att tända ljus för farfar och farmor. De ligger en bit bort på kyrkogården, säger Birgit Andersson och pekar med handen.
Hur tänker man kring besök på kyrkogården i år med tanke på coronapandemin?
– Det är klart att man håller avstånd till andra människor, men det fanns aldrig någon tvekan om att gå hit och tända ett ljus, säger hon.
Tidningen träffar även Tomas Jansson på kyrkogården. Han och frun är på väg till minneslunden för att tända ett ljus samt en stunds eftertanke.
Kyrkogårdsvaktmästarna Kjell Johansson och Matilda Fredriksson sålde ljus och hjälpte till på Alla Helgons dag.
Han konstaterar att det 2020 är ett speciellt år med coronan som tagit många människors liv.
– Det är klart att man funderat en del kring coronan och att den skapar kanske en lite annorlunda stämning i år här på kyrkogården, säger Tomas Jansson.
Men någon tvekan att besöka kyrkogården var det aldrig.
– Kanske gick vi hit lite tidigare i dag än vad vi gjort tidigare år just för att undvika trängsel på grund av coronan. Men det är viktigt att få komma hit och tända ett ljus och minnas, säger han.
De båda kyrkogårdsvaktmästarna Mikaela Fredriksson och Kjell Johansson står vid en mindre lastbil och säljer ljus och kransar till kyrkogårdsbesökare.
Både konstaterar att människor under hela veckan varit på kyrkogården och satt ljus på gravar och i minneslunden.
– Men även i dag märker vi att många valt att komma tidigt på dagen när det fortfarande varit ljust istället för att vänta till kvällen, berättar Kjell Johansson.
Kollegan Mikaela Fredriksson berättar att man även anpassat gudstjänsterna.
– Normalt brukar vi ha en gudstjänst den här dagen. I år har vi två för att kunna anpassa och hålla avstånd mellan besökarna inne i kyrkan, berättar hon.
Annika Sjölander och Leif Johansson brukar normalt gå till kyrkogården på kvällen och tända ett ljus.
För att undvika trängsel valde Kjell Johansson och Annika Sjölander att gå till kyrkogården på dagtid på lördagen för att tända ett ljus.
– Det är speciellt att komma hit på kvällen och se alla ljus brinna. I år valde vi dock att gå hit på dagen istället eftersom vi räknade med att det skulle vara lite mindre med folk här då, säger Annie Sjölander.
Annika Sjölander förklarar att pandemin påverkat henne och sambon Leif Johanssons liv på många sätt.
– Vi har försökt att anpassa oss och när vi ska träffa släkt eller vänner gör vi det utomhus och så försöker vi att ta promenader och upptäcka Uppsala.
Vid en grav håller Gert Nyberg och barnbarnen Vilgot och Elvira Bjärnhagen på och förbereda sig för att tända ett par ljus. I graven ligger Gerts båda föräldrar begravda.
Barnbarnet Vilgot Bjärnehagen berättar att familjen brukar besöka gravarna den här dagen.
– Det är ett sätt att minnas och visa respekt för sina släktingar, säger han.