Studentbostäderna i Flogsta ligger ett par kilometer utanför stan, men det är inte längre bort än att man kan hoppa på cykeln och trampa in till city. Här bor studenter från hela världen, och de flesta av dem bor i korridorer med delade kök. I de tolv husen som byggdes i början av 1970-talen sover, pluggar och festar över 2 000 studenter.
Vi har stämt träff med några studenter som bor ett par trappor upp i ett av höghusen. Hissen visar sig vara ur funktion så vi får ta trapporna. Det är snarare är regel än undantag att hissen strejkar får vi veta senare. Och ärligt talat har nog hela byggnaden sett sina glansdagar, det är ett ganska slitet område. Väl inne i korridoren välkomnar 24-åriga apotekarstudenten Elin Andersson från Kumla. Tillsammans med tre andra studenter slår hon sig ner i de skavda sofforna som utgör korridorens gemensamma tv-rum. Under samtalets gång används en blandning av engelska och svenska, och det är något som är typiskt för korridorlivet, menar Elin Andersson.
– Man lär sig väldigt bra engelska av att bo här. Vi hade en fransman som bodde här tidigare. Han vågade knappt öppna munnen i början eftersom han skämdes för sin engelska, men efter ett tag lärde han sig att prata jättebra.
23-årige matematikstudenten Jakob Zimmermann från Hamburg håller med.
– En av fördelarna med att bo i korridor är att det finns internationella studenter i nästa alla korridorer. Det är ett bra sätt för svenska studenter att träna på att prata engelska.
– Men det bästa med att bo så här att man aldrig är ensam. Om man behöver låna ett strykjärn eller lite mat går det oftast att hitta någon som ställer upp.
Bron Holloway är 28 år gammal och kommer från New York. Hon läser mastersprogrammet i internationell hälsa och har bott i korridoren i ett år.
– Korridoren är även en möjlighet för oss internationella studenter att träna på vår svenska. Men framför allt är det ett väldigt bra sätt att träffa folk, man får lära sig mycket om andra kulturer.
– Vi har ordnat många traditionella saker från olika länder, bland annat har vi haft julbord och bakat knäck. Men vi har också firat thanksgiving och den tyska högtiden nikolaus. En gång hade vi ölprovning också, säger hon.
För Jakob Zimmermann är korridoren ett sätt att träffa nya vänner och få nya intryck.
– Om jag bara skulle umgås med dem jag pluggar med skulle vi nog bara prata matte hela tiden, och det skulle bli väldigt nördigt. Genom att träffa folk som pluggar något annan än en själv breddar man sina horisonter. Man kan lära sig mycket av sina grannar också, som att laga mat till exempel, säger han.
Vi tar en liten tur i korridoren och tittar in i de fyra studenternas rum. Alla har var sitt rum på 19 kvadratmeter med egen dusch och toalett. Bron Holloway har inrett sitt rum nästan helt och hållet med fyndgods.
– Folk som flyttar ut lämnar sina gamla möbler på bottenvåningen, och det är jättebra för då kan man hitta gratis möbler där. Sen är det ju inte direkt ovanligt att folk kastar ut möbler från fönstren när det är fest, så ibland kan man även hitta hela möbler ute som man kan ta hem.
Det är lite skillnad på att bo i korridor i Sverige mot att göra det i USA. I USA har man oftast inte egen dusch och toa, och man delar sitt rum med en annan person.
– När jag pluggade i USA bodde jag i ett ännu mindre rum än det här, och det delade jag med en annan tjej. Här har jag till och med plats att göra yoga på golvet.
En sak som alla fyra är överens om är att korridoren rymmer mycket kärlek. Elin Andersson och Jakob Zimmermann har blivit ett par, och även Jonas Andersson och Bron Holloway har funnit varandra i korridoren. De säger att det lätt blir så när man bor nära varandra. Först blir man goda vänner, och sen när det är fest börjar det hända saker. Men många söker också mer tillfälliga kärlekskontakter.
– Jag satte upp tolv kondomer på korridorens dörr för en vecka sen, och nu finns bara tre av dem kvar. Jag har hört rykten om att det finns en tävling om vem som kan ligga med flest här i Flogsta. Men vi som har förhållanden är så klart inte med i den tävlingen, säger Bron Holloway.
Är det mycket festande?
– Ja, det är nog fest i något av husen varje kväll i veckan, så det går att festa mycket om man vill. Och nationerna har ju alltid öppet, säger Jakob Zimmermann.
Trots att det ibland festas för fullt i höghusen går det oftast att få sova om man behöver gå upp tidigt för en tenta. Hur mycket man störs beror lite på var i korridoren man har turen att hamna.
– De som bor närmast köket störs nog mest av festerna, eftersom det är där folk brukar hålla till. Men jag märker inte av det så mycket från mitt rum. Vår korridor är ganska lugn men våningarna ovanför oss är kända för att ha högljudda fester, säger Bron Holloway.
Alla tolv i korridoren delar på samma kök, och det kan vara trångt om många ska laga mat samtidigt. Eftersom alla delar på grytor och tallrikar händer det att man får vänta lite på att få äta middag. Till varje rum hör ett låsbart köksskåp, och får man inte plats med sin mat där kan man förvara den på rummet. Alla lagar sin egen mat men på söndagarna brukar de äta tillsammans.
I den här korridoren har man gjort ett städschema där man turas om att ansvara för att hålla rent i köket. I uppgifterna ingår att tömma diskstället, torka av diskbänkarna och gå ut med soporna. Rengöring av golven ska hyresvärden sköta, men de som bor i korridoren tycker inte att det görs särskilt bra. Just städningen är ett av de största trätoämnena när man bor i korridor.
– Det finns lite olika uppfattningar om vad som är rent. Men sköter man inte städningen så kommer städpolisen och sätter upp arga lappar, säger Elin Andersson.
När UNT besöker korridoren har klockan ännu inte hunnit bli så mycket att folk börjat samlas på taken för kvällens skrikande. Flogstavrålet är ett fenomen som tros ha anor från 1970-talet. Varje kväll klockan tio prick ställer sig studenterna på taken och skriker för fulla halsar. Man skriker sju dagar i veckan året runt, och skriken blir starkare när det är fest.
Hur det hela började är inte helt klart, men en teori är att det var frustrerade studenter som satt och tentapluggade som började. När pressen blev för stor en kväll öppnade de sina fönster för att skrika ut sin tentaångest, och vips var en tradition född.
– Man kan bli förvånad när man hör vrålet även på sommaren, trots att det verkar tomt här, säger Elin Andersson.
– När jag flyttade in hörde jag skriket varje kväll och undrade vad det var för något. Jag trodde först att det var någon fotbollsmatch, men efter en vecka fick jag veta vad flogstavrålet var
– Folk är väldigt punktliga med sitt skrikande, man kan ställa klockan efter flogstavrålet. Vissa använder till och med vuvuzelas, säger Bron Holloway.
Nu har pastan kokat färdigt, och Jonas Andersson plockar fram en plastburk med gårdagens korv Stroganoff. Det är dags för middag och vi lämnar korridoren för att låta studenterna äta i fred. Ännu fattas några timmar tills det är dags att samlas på taken, men en sak är säker – flogstavrålet lär ljuda över hustaken även i framtiden.