Livet efter Ipred
1 april infördes den mycket omskrivna Ipred-lagen, vilket det senaste försöket att hindra människor från att fildela upphovsrättsskyddat material. Protesterna har varit högljudda ifrån de flesta håll, särskilt bland de unga.
Foto: Annika Skaaret
- För mig har det blivit som en principsak att ladda ned musik. Det är inte rätt att en lag som majoriteten av befolkningen inte är överens med införs på ett sådant här sätt, säger Caroline.
Fredrik håller med och tycker att den rådande teknikens fördelar måste främjas i stället för att bekämpas.
- Det är viktigt att man ska kunna sprida kultur så effektivt som möjligt.
Men trots att en hel del människor struntar i lagen har det kommit statistik på att internettrafiken har minskat dramatiskt. Samtidigt finns ännu ingen ordentlig statistik på huruvida skivförsäljningen har ökat, vilket gör siffrorna ganska ointressanta. Peter Eriksson driver affären Musikörat, som tidigare låg på Stora torget men som nu har tvingats flytta till en mindre lokal. Han har inte märkt någon ökning i försäljningen över huvud taget under den här månaden. Och trots att han livnär sig på att sälja skivor anser han att fildelning är något som för med sig mycket gott, Ipred-lagen anser han bara kränker den personliga integriteten.
- Det är ju fantastiskt att man kan dela med sig av musiken på ett sådant vis. Helt kanon egentligen, säger han och packar samtidigt upp de nyinkomna skivorna.
Tekniken vid fildelning är optimal på många sätt, men de lagliga alternativen för nedladdning av musik är undermåliga och har inte hunnit ikapp. Vill man ta del av kultur digitalt hamnar man i en sorts rävsax. Program som Spotify är ett steg i rätt riktning, men då strömmar man musiken från internet och kan inte ha den i sin MP3-spelare. Apples tjänst Itunes Music Store är en av de största digitala affärerna där man lagligt kan köpa MP3-filer, men det har många brister precis som de flesta andra tjänster. Låt oss hårdra det hela - en Ipod kan rymma upp till 170 gigabyte. Varje låt kostar ungefär 9 kronor att köpa. Om vi antar att det stora utrymmet på apparaten är till för att fyllas, och skulle man göra det med lagligt nedladdad digital musik skulle det kosta 270 000 kronor.
Hampus är 16 år och har slutat ladda ned musik, men kopierar i stället från skivor som han har lånat på biblioteket till sin dator. Han ställer sig också kritisk till lagen.
- Det är viktigt att fildelarna inte framställs som bortskämda barn som inte vill betala, ingen tycker nog att upphovsmannen inte ska få något för vad den gör. Vad som behövs är nya lösningar för att sprida det kreativa arbetet så att alla får i godo.
Hampus tror också att om det tydligare framgick hur mycket själva artisterna tjänar på varje såld skiva skulle folk tänka efter mycket mera. På de stora bolagen, som främst ligger bakom Ipred-lagen, tjänar artisterna sällan mer än 5 - 10 procent av skivans intäkter. Samtidigt har fildelning visat sig vara något bra för mindre artister då det gör det enklare för dem att nå ut till en större målgrupp. Musiker med verklig talang kan slå igenom utan mellanhänder och tjäna pengar på sina spelningar.
I och med all teknik har skivbolagen börjat bli allt mer onödiga och kritikerna till Ipred-lagen ställer frågan om vad som är mest hållbart: att stoppa någonting som en femtedel av befolkningen gör eller att anpassa sig till det rådande klimatet?
Caroline och Fredrik tänker i alla fall fortsätta ladda ned tills det dyker upp lagliga alternativ som är acceptabla, och tror att lagen främst finns där för att skrämmas.
- Risken för att åka fast är minimal, säger Caroline. Hon utnyttjar dessutom ett av de många kryphålen som finns i lagen. Fredrik har funderat på att använda sig av en anonymitetstjänst, där man för en summa pengar i månaden får ens IP-nummer att bli osynligt vilket gör det omöjligt för en att bli spårad.
- Jag inser det paradoxala i att betala för att stjäla. Men när sådana här skrämsellagar utformas gäller det att sätta ner foten, säger han.
FAKTA
Ipred-lagen infördes den 1 april. Kortfattat innebär den att film- och skivindustrin har rätt att få ut uppgifter om vem som ligger bakom ett visst IP-nummer (ett identitetsnummer som varje dator har) om de först har gått till domstol med bevis på att personen bakom numret har fildelat. De kan sedan skickas ett kravbrev till personen i fråga där skivbolagen kräver stora skadestånd som ofta går till rättegång. I andra länder har det rört sig om fantasisummor på hundratusentals kronor.
Ipred-lagen infördes den 1 april. Kortfattat innebär den att film- och skivindustrin har rätt att få ut uppgifter om vem som ligger bakom ett visst IP-nummer (ett identitetsnummer som varje dator har) om de först har gått till domstol med bevis på att personen bakom numret har fildelat. De kan sedan skickas ett kravbrev till personen i fråga där skivbolagen kräver stora skadestånd som ofta går till rättegång. I andra länder har det rört sig om fantasisummor på hundratusentals kronor.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!