Flera uppmärksammade rättsfall i Frankrike, där kvinnor stämt läkemedelsföretag för att nyare sortens p-piller gett dem blodpropp, har gjort frågan om p-pillrets risker aktuell på nytt. Tanja Tydén är professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet, och arbetar som barnmorska vid Akademiska sjukhuset. Hon räknar med att få extra många oroliga frågor från patienter just nu.
– Ja, allt sådant här får ett otroligt stort genomslag. Och det är självklart, eftersom det berör alla kvinnor som tar p-piller, vilket är väldigt många, säger hon.
Det har visat sig att kvinnor som äter nya p-piller, som tillhör tredje eller fjärde generationen, har dubbelt så hög risk att drabbas av blodproppar jämfört med de som äter de äldre, andra generationens p-piller. Men den jämförelsen låter värre än den är, enligt Tanja Tydén.
– Om en kvinna tar den gamla sortens p-piller är risken två på 10 000 att hon får en blodpropp. Tar man de nyare är risken fyra på 10 000, så det är fråga om små risker. Säger man dubblerad risk i stället låter det jättemycket, säger hon.
Bland kvinnor som inte äter p-piller får knappt en på 10 000 blodpropp. Gravida kvinnor, däremot, löper högre risk än de som äter p-piller, med sex drabbade på 10 000.
– Det är viktigt att ha proportionerna klara för sig, så att inte alla plötsligt slutar använda p-piller oavsett typ, säger Ingrid Wikström på Läkemedelsverket i Uppsala.
– Andra problem dyker upp när fler slutar med p-piller. Oönskade graviditeter resulterar också i hälsorisker, med ökade aborter, säger hon.
Ingrid Wikström poängterar att det är välkänt bland både läkare och barnmorskor att nya pillren ökar blodproppsrisken, och att man i första hand inte förskriver dem. Men för att underlätta diagnosen av blodproppar om skadan väl har skett är det också viktigt att kvinnor som använder hormonella preventivmetoder kommer ihåg att de räknas som ett läkemedel, och inte glömmer att uppge dem om man blir sjuk.
En kvinna som valt bort p-piller är 21-åriga Agnes Johanson. Flera av hennes bekanta som äter p-piller har fått biverkningar, och själv använder hon hellre kondom.
– Jag tycker det är fel att man pratar om p-piller som det enda alternativet utan att prata om riskerna, säger hon.
Eftersom hon själv är intresserad av genusfrågor, funderar Agnes Johanson över om det kan påverka forskningen kring preventivmedel.
– Utifrån ett feministiskt perspektiv är det konstigt att det går så trögt att utveckla bättre preventivmedel. Är det för att bara kvinnor påverkas?
Tredje och fjärde generationens p-piller togs fram för att ha mindre effekt på humöret, sexlusten, aptiten – alla vanliga bieffekter som fortfarande drabbar många. Men i efterhand har de visat sig ha en effekt på ett protein i kroppen som påverkar blodproppsbildning.
– Man har försökt hitta en bra hormoncocktail för att få färre humörbiverkningar. Men i stället har de visat sig ge något högre blodproppsrisk, förklarar Tanja Tydén.
Ett läkemedel som har funnits så länge och tas av så många, är det rimligt att det fortfarande har så mycket biverkningar?
– Visst kan man tycka att det är konstigt att vi inte kommit längre, men vi kommer nog aldrig ifrån blodproppsrisken helt när det handlar om östrogenpiller, säger hon, och tillägger:
– Den som kan uppfinna det ideala preventivmedlet utan biverkningar kommer att bli rik. Till dess hankar vi oss fram med det som finns. Alla preventivmedel har biverkningar, mer eller mindre.