– Vi lär oss tidigt var gränsen går för vad man kan prata om, berättar Carin Eriksson Lindvall.
Hon arbetar med ledarutveckling, forskar om ledarskap på Uppsala universitet och har psykoterapeutisk utbildning. När hon handlett chefer har frågor dykt upp om hur man hanterar saker som är svåra att tala om.
Att en medarbetare luktar illa är en av de allra svåraste saker att tala om. Andra frågeställningar som dryftats i hennes samtal med chefer är personal som luktar alkohol, ser slarviga ut inför kunder, eller som ljudligt drar upp snor jämt och ständigt. Sådant upplevs som problematiskt eller äckligt.
Carin Eriksson Lindvall tror att det kan vara lättare för en kollega eller nära vän att konfrontera en person med att andra stör sig på hans eller hennes personliga beteende eller lukt. Men om det är ett arbetsrelaterat problem är det i grunden chefens ansvar att ta det där svåra samtalet.
– Då gäller det att fundera på när och var samtalet ska ske, i vilket sammanhang och hur. Sådant spelar roll när det handlar om något så integritetskränkande, säger Carin Eriksson Lindvall.
Hennes erfarenhet är att många chefer i svåra samtal blir rädda och generade och försöker linda in, nästan skratta bort. Helt fel, det blir bara otydligt.
– Då tycker de att de ändå har sagt det, men det leder ingen vart.
Inte heller ska man säga att Lisa och Kalle också tycker så här, det blir bara ännu mer kränkande. I stället ska man vara tydlig och tala utifrån vad "jag" har känt. Om det handlar om någon som luktar illa kan man säga: Jag känner en stark doft kring dig.
Man bör också berätta vilka konsekvenser det får, till exempel "folk undviker dig", eller att det ger fel signaler till kunderna.
Nästa steg är att tala om vad "jag" vill: Jag vill att du ska byta skjorta regelbundet och lukta gott.
– Det är viktigt att vara tydlig, betonar Carin Eriksson Lindvall.
Till sist passar det att ställa den respektfulla frågan: Hur kan jag hjälpa dig? Det visar att man vill väl.
Som människor är vi vanligtvis måna om att lukta bra. Vi vill inte vara äckliga inför andra. Missköter man sin hygien finns det därför ofta andra problem i bakgrunden. Men man ska inte kräva svar på vad orsaken är, anser Carin Eriksson Lindvall.
– Det har man inte rätt att veta som chef. Det kan också leda bort från problemet. Personen kanske inte heller kan svara på det.
Även om man inte bör fråga om orsaken, tycker hon att man kan fundera över varför någon klär sig felaktigt, beter sig konstigt eller luktar illa. Kan det vara sjukdomsrelaterat, alkoholism, en slarvig person som försummar sig själv eller som ser på hygien på ett annat sätt?
De flesta kolleger och chefer undviker helt att ta upp känsliga frågor av det här slaget, tror Carin Eriksson Lindvall.
– De säger: det är för jäkligt, men vi får stå ut. Och kanske måste vi ändå ha ett visst överseende med hur folk luktar, ser ut och beter sig.