En del av våra avlägsna förfäder hade sex och fick barn med neandertalmänniskor. Som en följd är de flesta av dagens människor genetiskt också litet av neandertalare. En mindre del av arvsmassan hos många av jordens invånare är ett arv från neandertalmänniskor.
Det framgår av en unik kartläggning av neandertalmänniskans arvsmassa, som publiceras i det nya numret av den ledande vetenskapstidskriften Science.
? De av oss som lever utanför Afrika bär alla på litet neandertal-dna inom oss, säger Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max Planck-institutet i Leipzig och gästprofessor i jämförande genomik vid Uppsala universitet, som lett kartläggningen.
Med ny superavancerad genteknik har forskarna lyckats med någonting som inte ens Svante Pääbo för några år sedan trodde någonsin skulle bli möjligt, att kartlägga hur dna-spiralen inuti cellerna var uppbyggd hos vår närmaste, men sedan 30 000 år sedan utdöda systerart, neandertalmänniskan.
Av mer än en miljard (!) undersökta dna-fragment i prover från 40 000 år gamla neandertalben från Kroatien, Ryssland, Spanien och ursprungsfyndplatsen Neandertal i Tyskland har forskarna lyckats pussla ihop en bild som täcker in mer än 60 procent av neandertalmänniskans arvsmassa.
Denna information har sedan kunnat jämföras med hur motsvarande delar av dna-spiralen är uppbyggd hos människor som i dag lever i Europa, Asien och Afrika.
Jämförelsen bjuder på en stor överraskning, som strider mot den förhärskande uppfattningen att den moderna människan, efter att ha utvandrat från Afrika för cirka 100 000 år sedan, aldrig beblandade sig med neandertalarna eller någon annan människoart som gjort samma resa åtskilliga 100?000-tals år tidigare.
Tvärtom visar det sig att vissa delar av arvsmassan hos människor från så vitt skilda delar av världen som Frankrike, Kina och Papua Nya Guinea är mer lik neandertalarnas arvsmassa än arvsmassan hos människor som bor i Afrika söder om Sahara. Ändå har aldrig några fossil från neandertalare påträffats så långt österut som i Kina och Papua Nya Guinea.
? Den troliga förklaringen till detta är att neandertalare förmodligen blandade sig med moderna människor som lämnat Afrika, men innan homo sapiens splittrades upp i olika grupper i Europa och Asien, säger Svante Pääbo.
Enligt forskarnas beräkningar är mellan en och fyra procent av arvsmassan hos dagens människor utanför Afrika ?neandertal-dna?, ett slags genetiskt minne av att neandertalare och homo sapiens-människor fick barn tillsammans någonstans i Mellanöstern för 50 000 till 100 000 år sedan.
Det för Svante Pääbo viktigaste med det stora neandertalprojektet är dock inte att besvara frågan om neandertalare och moderna människor haft sex, fått barn och utbytt dna med varandra.
Huvudsyftet är att få veta vilka genetiska förändringar som är specifika för oss människor, oavsett var på planeten vi bor, och som inte funnits ens hos vår nära släkting neandertalaren.
Jämförelsen hittills visar att nutida människor och neandertalare i mångt och mycket är genetiska kopior, men att det ändå på en del ställen i arvsmassan finns avgörande skillnader mellan de båda människoarterna.
Dessa områden av arvsmassan innehåller gener som har betydelse både för kognitiva funktioner och för ämnesomsättningen och skelettets utveckling. Forskarna betonar dock att det krävs mer detaljerade analyser för att dra några säkra slutsatser om vilken betydelse dessa gener haft för den moderna människans utveckling.
Kartläggningen hittills omfattar drygt 60 procent av neandertalarnas arvsmassa.
? Vi kommer också att avkoda resten av neandertalarnas arvsmassa och därigenom lära oss mycket mer om oss själva och vår närmaste släkting, säger Svante Pääbo.