Majoriteten av de tillfrågade uppger att elen är det man i första hand försöker spara in på. Detta gäller främst för de som bor i södra Sverige.
– Många har blivit bättre på att sälja saker och returnerar artiklar man inte vill ha. Det är också fler som överväger att skaffa inneboenden. Tyvärr får vi också höra saker som att man väljer bort tandvården eller låter barnen äta först, säger Elin Håkanson, budget- och skuldrådgivare hos Konsument Uppsala.
Det kan vara tufft att höra att man behöver minska sina boendekostnader eller få råd om att sälja sin bil, menar Elin Håkanson.
– Många känner sig inte beredda att göra de uppoffringar som skulle behövas.
Enligt Nordeas enkät om privatekonomi uppgav 85 procent att de anpassat sin ekonomi efter inflationen. Och majoriteten var överens – elen är det man försöker spara in på mest.
I södra Sverige har elpriserna i stort sett fördubblats under 2022. Det är också här som de flesta tillfrågade uppger att elen utgör de utgifter man i första hand försöker dra ner på.
Ungefär hälften av de tillfrågade uppger att matinköp är något man försöker spara in på. Att handla billigare märken och planera sina inköp kan vara sätt att få ner hushållets utgifter. Hur matpriserna påverkar hushållens inköp hänger dock ihop med inkomst, ju högre lön desto mindre känslig är man för högre matpriser.
Att göra billigare matinköp är något närmare hälften av de tillfrågade uppger att de prioriterar. Lönen påverkar dock i hur hög grad man anpassar sina matinköp efter stigande priser.
Restaurangbesök och shopping är nöjena som i första hand väljs bort. Framför allt kvinnor uppger att de dragit ner på krogmiddagar och inköp av kläder för att få ekonomin att gå ihop. Många uppger också att man sparat mindre för att frigöra mer pengar. Manliga låginkomsttagare är överrepresenterade när det kommer till att minska sitt sparande.
Att dra ner på barnens fritidsaktiviteter är det alternativ som hamnar i botten. Det är också få som uppger att de tagit lån för att klara av det ekonomiska läget. Att säga upp sitt gymkort är inte heller det en prioriterad sparåtgärd – att säga upp streamingtjänster är något vanligare.
Shopping av kläder är något som, framför allt kvinnor, dragit ner på för att spara pengar.
Elin Håkansons första råd till den som är orolig över sin ekonomiska situation är att sätta sig ner med penna och papper och kartlägga sina utgifter. Då får man en visuell bild över sina sparmöjligheter och kan upptäcka saker man lägger onödiga utgifter på.
– Känner man ekonomisk stress är det också viktigt att ta hjälp. Det finns budget- och skuldrådgivning på kommunen som man kan få hjälp av kostnadsfritt.
Sparlistan
Här är åtgärderna de flesta gör för att spara pengar under inflationen:
- Minskat elkonsumtion, 54 procent. Framförallt de i södra Sverige och de som äger sin bostad.
- Handlat billigare mat, 48 procent. Framförallt de med lägre lön.
- Ätit mindre på restaurang, 41procent. Framför allt kvinnor.
- Köpt färre eller billigare kläder, 36 procent. Framför allt kvinnor.
- Sparat mindre, 27 procent. Framför allt de med lägre lön och män.
- Kört mindre bil, 21 procent. Framförallt män.
- Inte gjort någonting, 15 procent. Högavlönade, egenföretagare och personer i norra Sverige.
- Använt besparingar, 13 procent. Framför allt de med lägre lön och osäker sysselsättning.
- Sagt upp streamingtjänster, 13 procent.
- Billigare semester, 12 procent.
- Ökat inkomster, 12 procent. Framför allt egenföretagare och studenter.
- Omförhandlat TV, media telefoni, 9 procent.
- Omförhandlat låneränta, 7 procent. Framförallt de som äger sin bostad.
- Sagt upp gymkort, 4 procent.
- Tagit lån, 1 procent.
- Sparat in på barnens fritidsaktiviteter, 1 procent. Minst valda av samtliga alternativ.
Källa: Nordeas enkät om privatekonomi från 2023