Högstadielärarna Elisa Erikson och Jan Täcktor på Ärentunaskolan i Uppsala är glada och missnöjda – på samma gång.
2014 var medianlönen för högstadielärare i Uppsala 29 370 kronor. 2024 hade den höjts till 42 100 kronor. Alltså en löneökning på 43 procent – betydligt mer än för många andra kommunanställda grupper. Detta främst tack vare statliga satsningar på att få upp lärarnas löner.
– Det är såklart jättebra att det satsats på lärarlöner, det var ju en stor facklig fråga för tio år sedan. Nu är det snarare arbetsvillkor och arbetsmiljö som det pratas om, säger Elisa Erikson, som vid sidan av lärarjobbet även är Uppsalaordförande för fackförbundet Sveriges lärare.
Men: alla lärare har inte till fullo fått hänga med på lönetåget. Vi återkommer till det.
2014 till 2024 var inflationen 32 procent. För att inte ha fått en reallönesänkning ska man därför ha fått minst 32 procents löneökning under dessa år.
Lärarna som grupp har med andra ord fått en reallöneökning. Men de står sig slätt om man tittar på löneutvecklingen för de högsta chefsbefattningarna i Uppsala kommun. UNT:s granskning visar att löneläget i toppen ökat med i snitt 70 procent. Vår sammanställning visar också att 15 kommunala chefer i Uppsala har över 100 000 i lön.
Andra grupper har inte varit lika lyckosamma. Vårdbiträden, den största gruppen kommunanställda i Uppsala, har idag en medianlön på 23 438 kronor. 2014 var siffran 20 700 kronor, vilket innebär att gruppen haft en genomsnittlig löneökning på 13 procent.
Barnskötare, den näst största gruppen, har haft en löneökning på 18 procent: från 22 000 till 25 975 i medianlön.
Allra lägst har ökningen varit bland elevassistenter: lönerna i gruppen ligger bara 11 procent högre idag än 2014. Det innebär en reallönesänkning med 21 procent med tanke på inflationen.
Detta gäller dock hela gruppen – inte varje enskild individ. Förklaringen till att löneutvecklingen varit så här låg beror troligen på att det varit stor personalomsättning i de här yrkena. Många slutar, och när nya anställs hamnar de på låga ingångslöner, förklarar Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet.
– Såhär ser det ut i kommunsektorn i stora delar av landet. Personalstyrkan har vuxit och då fyller man på med främst unga, medan andelen erfarna minskar.
Petter Hällberg berättar att löneökningarna i kommuner och annan offentlig sektor var bra fram till pandemin. Men sedan dess har lönerna i den privata sektorn höjts snabbare, särskilt bland högutbildade inom teknik, it och finans, säger Petter Hällberg.
– Tech överlag har gått starkt, inte minst under pandemiåren blev efterfrågan stor. Det råder fortfarande brist på arbetskraft i den branschen, så lönerna blir därefter.
Men tillbaka till lärarna. Lönelyftet till trots är den allmänna känslan bland lärare att lönen är för låg – i synnerhet att erfarenhet knappt märks i lönekuvertet, säger Elisa Erikson och Jan Täcktor på Ärentunaskolan.
– Är man trogen en arbetsgivare händer nästan ingenting med lönen. Jag har varit här sedan 2002 och det kommer nyanställda hit som är betydligt yngre men ändå tjänar mer, säger Jan Täcktor som har cirka 42 500 i lön, med tre år kvar till pensionen.
Elisa Erikson fick 23 000 när hon började här för 17 år sedan. Idag har hon 43 540 kronor.
– Jag har haft en jättebra löneutveckling, men det är svårt att ta ikapp en låg ingångslön. Hyfsat nyexade kan idag få närmare 40 000, vilket vi tycker är jättebra – men vi erfarna skulle behöva mer.
De högsta skolchefernas löner ligger på helt andra nivåer. Utbildningsdirektören tjänar 148 000 – 154 procent mer än 2014. Chefen för den kommunala grundskolan har 95 300 kronor och chefen för kommunala gymnasieskolan 90 300 (chef för kommunala gymnasieskolan).
– Ja, vi vet att några däruppe tjänar väldigt bra och det är klart att det kan sticka lite i ögonen. Att man kan tycka att löneökningarna borde hålla samma takt på alla nivåer, säger Elisa Erikson.
Och så är det en annan faktor som skaver i lärarkåren: löneläget i jämförelse med andra yrken med samma utbildningslängd. Elisa Erikson är NO-lärare och läste därför bland annat kemi på universitetet.
– En del av dem jag pluggade med har yrken där de tjänar nästan dubbelt så mycket som mig, säger hon.
Men Elisa Erikson och Jan Täcktor ångrar inte sitt yrkesval. Allt handlar ju inte om pengar.
– Det här är ett viktigt, utvecklande och varierande jobb, säger Elisa Erikson.
Löneutvecklingen
Så här har lönerna ökat för de största grupperna kommunanställda i Uppsala, mellan 2014 och 2024. Med hänsyn till inflationen under denna period ska man ha fått minst 32 procents löneökning, annars har man fått en reallönesänkning.
Vårdbiträde Medianlön 2014: 20 700 kr. Medianlön 2024: 23 438 kr. ÖKNING: 13 procent.
Barnskötare Medianlön 2014: 22 000 kr. Medianlön 2024: 25 975 kr. ÖKNING: 18 procent.
Undersköterska Medianlön 2014: 22 405 kr. Medianlön 2024: 28 000 kr. ÖKNING: 27 procent.
Boendeassistenter Medianlön 2014: 21 800 kr. Medianlön 2024: 27 250 kr. ÖKNING: 25 procent.
Elevassistent Medianlön 2014: 23 333 kr. Medianlön 2024: 26 000 kr. ÖKNING: 11 procent.
Förskollärare Medianlön 2014: 26 552 kr. Medianlön 2024: 34 700. ÖKNING: 31 procent.
Socialsekreterare Medianlön 2014: 27 500 kr. Medianlön 2024: 37 000 kr. ÖKNING: 35 procent.
Personlig assistent Medianlön 2014: 19 305 kr. Medianlön 2024: 24 420 kr. ÖKNING: 26 procent.
Lärare åk 1-7 Medianlön 2014: 28 071 kr. Medianlön 2024: 40 159 kr. ÖKNING: 43 procent.
Lärare åk 4-9 Medianlön 2014: 29 370 kr. Medianlön 2024: 42 100. ÖKNING: 43 procent.
Ämneslärare gymnasiet Medianlön 2014: 30 999 kr. Medianlön 2024: 42 000 kr. ÖKNING: 35 procent.
Fotnot: Uppgifterna är hämtade från Uppsala kommun i januari 2025. Med medianlön menas den lön som ligger i mitten på lönelistan.