Erik Pelling (S) får 92 900 kronor i månadslön som kommunstyrelsens ordförande.
I Uppsala kommun har arvodet till kommunalråd traditionellt baserats på den månadsersättning som ledamöterna i riksdagen får. Summan justeras upp den 1 januari varje år.
Inför 2022 höjdes arvodet till 71 500 kronor – och det är vad alla kommunalråd med uppdrag på 100 procent får.
De som är ordförande respektive vice ordförande i kommunstyrelsen får dock 130 respektive 110 procent av riksdagsarvodet. Det innebär att Erik Pelling (S) får 92 900 kronor i månaden, medan Fredrik Ahlstedt (M) och Mohamad Hassan (L) vardera får 78 650 kronor i månaden.
Totalt har vi den gångna mandatperioden haft 12 kommunalråd.
Dessutom har ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen 9 procent av riksdagslönen och fullmäktigeledamöterna ett månadsarvode på 3 procent av en riksdagslön, om de inte också sitter i kommunstyrelsen. De gruppledare som inte är kommunalråd har också en ersättning för det i både fullmäktige och kommunstyrelsen där Kent Kumpula (SD) och Jonas Petersson (C) får totalt 49 procent av riksdagsarvodet, det vill säga 35 035 kronor, och Lovisa Johansson (FI) får 14 procent av riksdagsarvodet, det vill säga 10 010 kronor.
Dessutom får de som sitter i fullmäktige, styrelser och nämnder och som inte är kommunalråd sammanträdesarvoden. Första timmen har förtroendevalda fått 435 kronor, därefter 260 kronor per timme.
Ordförande och vice ordförande i nämnderna får mellan 14 och 50 procent av riksdagslönen i månadsarvode.
Mohamad Hassan (L) plockar hem 78 650 kronor i månaden.
Storleken på arvodena inför varje ny mandatperiod beslutas av det avgående styret. Därför är det redan beslutat att samma principer kommer att användas för arvoden mellan 2023 och 2026.
När beslutet fattades reserverade sig Tobias Smedberg (V) och Hanna Victoria Mörck (V) med motiveringen "man ska inte bli rik på politik". Vänsterpartiet föreslog i stället att kommunpolitikernas arvoden ska knytas till det så kallade prisbasbeloppet, som följer inflationen. För 2022 ligger det på 48 300 kronor.
Hanna Victoria Mörck (V) har själv en betydligt lägre arvoderingsgrad på 49 procent som kommunalråd. Hon säger också att Vänsterpartiet har ett centralt beslut som innebär att den del av arvodet som överstiger knappt 30 000 kronor efter skatt skänks till partiet i en slags partiskatt. Partiets inställning, att man inte ska bli rik på politik, bygger i grunden på en representativitet.
– Vi ska inte leva i en annan verklighet än de människor vi är satta att företräda när vi fattar myndighetsutövande beslut som påverkar dem, säger Hanna Victoria Mörck.
Vänsterpartiet och Hanna Victoria Mörck är kritiska till storleken på politikers arvoden.
Reserverade sig gjorde även Simon Alm (-) och Kent Kumpula (SD). SD ville sänka arvodena med 30 procent.
– Det finns ingen anledning att politiker ska tjäna så mycket som de gör. Ingen skulle bli fattig om de får lite lägre ersättning, säger Kent Kumpula (SD).
I Region Uppsala är också arvoden för regionråd och nämndordföranden knutna till arvodet för riksdagsledamöter, där 100 procent räknas som heltid, utom för regionstyrelsens ordförande som får 110 procent av riksdagsarvodet. Fördelningen av arvodesprocent följer partiernas storlek i fullmäktige. Partierna är sedan fria att tillsätta valfritt antal regionråd och politiska sekreterare där arvoderingen justeras efter hur många procents tjänst som totalt finns att fördela för respektive parti.