Linda, som egentligen heter något annat, befarar att hoten i vissa fall kan få effekt. "Det är klart att det kan vara svårt att stå upp för sitt beslut om man själv eller ens familj hotas."
Ska personen som sitter mittemot få bidrag? Ska hen få fortsätta ha vårdnaden om sitt barn?
Att vara socialsekreterare är ofta tufft.
– Jag har blivit kallad hora, kossa, bitch ... Jag kan ta om någon kallar mig saker, och det är väl tyvärr sådär att 'lite får man tåla' i det här jobbet. Men vid uttalade hot går gränsen.
Det säger en socialsekreterare i Uppsala, som vi kan kalla Linda. Hon har ett jobb där hot är betydligt vanligare än i många andra yrken.
– Det är allt från att stämningen blir hotfull till konkret uttalade hot. Jag har till exempel suttit mittemot föräldrar som sagt att de ska döda mig nästa gång vi ses om de inte får sitt barn. Men det kan också vara hot via sms eller att nån letat upp mig på Facebook.
Linda berättar också om ett tillfälle då en person sökte upp henne med ett tillhygge för att skada eller i värsta fall döda henne. Den händelsen är hon fortfarande skakad av.
– De gånger jag fått rena dödshot har det varit som att få en blixt genom kroppen. Man blir alldeles iskall. Och sedan kommer tankarna: Kan jag gå från arbetsplatsen hem? Är bilen säkrare än bussen? Jag har undvikit vissa vägar och undvikit att gå på affären.
Ny forskning från högskolan i Gävle visar att var tredje polisanmälan som socialsekreterare gör gäller hot utanför själva socialkontoret, många av dem riktade mot familjemedlemmar.
Detta har Linda erfarenhet av. Och det är på ett sätt värre än att själv bli hotad, tycker hon.
– De kan säga 'jag vet var du bor och att du bor med den och den'. Jag har behövt säga till min familj att inte öppna dörren eller gå ut med hunden själv. Det känns ju jättehemskt. Dessutom är det ju jag som har valt det här yrket, inte min familj.
Att ens familj hotas är på ett sätt värre än att själv bli hotad, tycker Linda.
En undersökning från 2021, gjord av fackförbundet Vision, visade att 45 procent av landets socialsekreterare hade utsatts för hot eller våld de senaste tolv månaderna. Sedan dess har utsattheten ökat, på grund av den globala desinformationskampanjen om att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn.
Enligt Visions undersökning polisanmäls bara var femte incident. Det är den enskilda socialsekreteraren som måste göra polisanmälan – något som kritiserats hårt från bland annat fackförbund och SKR (Sveriges kommuner och regioner). De vill se en lagändring, så att arbetsgivaren står som anmälare.
Socialsekreterare kan hamna under stor press när kriminella flyttar fram positionerna. I Göteborg har kommunen larmat om att kriminella har så stor makt att socialsekreterare inte kan göra rättssäkra bedömningar.
UNT har fått kännedom om ett fall i Uppsala där en biståndssökande inledde mötet med att visa upp en stor kniv för socialsekreteraren. Hotet anmäldes inte och först flera månader senare vågade socialsekreteraren berätta för sin chef om händelsen.
Under sina sex år i yrket har Linda polisanmält tre dödshot, som alla gått till rättegång.
– För mig har det varit ganska självklart att anmäla och jag har fått bra stöd från min arbetsgivare. Men jag kan förstå den som tvekar att polisanmäla, för man blir ju oerhört utlämnad. Förutom att man ska ha sitt namn och adress på polisanmälan måste man möta den här personen i en rättssal.
"Jag blir såklart bekymrad när jag hör de här berättelserna från Uppsala och hela Sverige", säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) som för några veckor sedan träffade Uppsalas socialtjänst.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), säger till UNT att regeringen siktar på flera lagändringar för att skydda socialsekreterare, så som fler ordningsvakter på socialkontoren, att göra det lättare att få skyddade personuppgifter, skärpta straff för hot och våld – liksom att det ska bli straffbart att förolämpa offentliganställda.
– I dag kan man kränka och förnedra en polis eller socialsekreterare i hög utsträckning utan att det är straffbart, det tycker inte vi är rimligt, säger hon.
En av de åtgärder som efterfrågas mest är att socialsekreteraren inte måste stå på polisanmälan, hur ställer du dig till det?
– Det är en komplex fråga eftersom det måste vara rättssäkert åt alla håll: man ska veta vem som anmält en, kunna överklaga och så vidare. Men det är viktigt att vi hittar en lösning på detta för att minska socialsekreterares utsatthet.
Samtidigt som Linda tvingats möta baksidorna av sitt arbete kallar hon det ett drömjobb.
– Det kan vara skitjobbigt och påverka både mig och mina närmaste. En del dagar är riktigt tunga. Men de ärenden där man får träffa barn och hjälpa dem och deras familjer ... de väger upp allt.