Lina har en kompis i Indien
I vintras reste Lina Öberg med sin familj till Indien. Och där fick Lina äntligen träffa Sulthana som har varit Linas fadderbarn i nästan två år.
- Jag trodde att vi skulle adoptera ett barn så jag började gråta. Men då förklarade mamma att vi tillsammans skulle betala lite varje månad för att ett barn i Indien skulle få gå i skolan. Då tyckte jag bara att det var kul.
Lina Öberg skrev brev till Sulthana i Indien. Först tillsammans med sin mamma, lite senare när hon blivit bättre på engelska så kunde hon skriva det mesta själv.
- Nu behöver jag bara fråga mamma hur något ord stavas. Annars går det bra att skriva, berättar Lina.
Breven som Lina Öberg skickar från Uppsala till Indien hamnar inte hemma hos Sulthana. Först måste de översättas till Sulthanas eget språk telugu. För i Indien har man många språk och Sulthana har ännu inte lärt sig engelska.
När Linas pappa Per-Ola och hans sambo Shirin åkte till Indien för att arbeta på universitetet följde Lina, hennes bror Pontus och lillasyster Moa med. De fick nästan en chock när de kom dit. Allt var väldigt annorlunda.
- När vi kom fram till Indien så tyckte jag att det var läskigt med alla människor och alla bilar som körde hur som helst. Och så luktade det konstigt, berättar Lina Öberg.
Men hon vande sig och när det var dags att åka och hälsa på Sulthana så var allt spännande.
- Innan det blev bestämt att vi skulle åka dit så tänkte jag att jag kanske skulle möta Sulthana på gatan. Men det hade nog aldrig hänt, säger Lina.
Efter flera timmars resa kom Lina och hennes familj fram till den by där Sulthana bodde.
Jag såg henne direkt när jag steg ut ur bilen. Hon var så himla liten. Jag är mycket längre än vad hon är, säger Lina.
Lina var lite nervös och visste inte vad hon skulle göra.
- Jag tänkte: ²Hjälp, där står hon. Henne som jag skrivit till så länge.² Jag vågade inte säga någonting. Men pappa pratade. Först tyckte jag han var larvig, men sedan så tyckte jag att det var bra att han pratade, berättar Lina.
Sulthana, hennes två yngre bröder och båda föräldrarna bodde i ett litet hus som bara hade ett rum. När de hade hälsat på familjen och sett huset åkte alla tillsammans till stranden. Där visade Sulthana var hennes pappa jobbade som fiskare.
- Vi var i hennes skola också. Där fick vi peka på en karta var vi bodde någonstans. Alla där tyckte att det låg väldigt långt bort.
När Lina åkte från Sulthanas by tyckte hon att det var lite sorgligt.
- Det kändes som om jag kände henne redan. Men jag ska snart skriva igen och så ska jag skicka en T-shirt till henne där vi ska trycka ett foto av oss på.
FAKTA
I Indien bor det över en miljard människor. Huvudstaden heter Delhi och där bor nästan tio miljoner människor.
I Indien dricker man mycket te. Chai heter det i Indien. Lina Öberg gillar det indiska teet som bryggs på hälften vatten och hälften mjölk och serveras med mycket socker.
Här hittar du fadderbarn
Barnfonden
www.barnfonden.se
(180 kr per månad.)
Barnen framför allt
www.bfa-a.se
(Två kronor per dag eller 400 kronor per halvår.)
SOS-barnbyar
www.sos-barnbyar.se
(200 kronor per månad.)
Rädda barnen
www.rb.se
(150 kronor per månad.)
Barn i nöd
www.barninod.com
(150 kronor i månaden.)
Individuell människohjälp
www.manniskohjalp.se
(100 kronor per månad.)
Plan Sverige
www.plan-sweden.org
(200 kronor i månaden.)
Hoppets stjärna
www.starofhope.org
(200 kronor per månad.)
Erikshjälpen
www.erikshjalpen.se
(200 kronor i månaden.)
Unicef
www.unicef.se
(Genom Unicef kan man bli världsförälder genom att skänka 100 kronor i månaden.)
Så jobbar vi med nyheter