Människosynen. Liberalismen handlar både om individens värdighet och om mänsklighetens gemenskap. Men i dag låser sig många vid människors etniska tillhörighet, religion, kultur eller kön. Denna ”identitetspolitik” finns i en version hos Sverigedemokraterna och i andra versioner hos många som säger sig förespråka ”mångkultur”. I båda fallen definierar man bort både individen och det gemensamma till förmån för ett snävt grupptänkande.
Stat och samhälle. En liberal stat är sekulär och garanterar samtidigt religionsfriheten. Men i dag tror många, till exempel inom föreningen Humanisterna, att en sekulär stat tvärtom kräver att religionen också hålls borta från det fria samhällslivet. Andra vill tvärtom att staten aktivt ska stödja eller skydda en viss trosuppfattning eller förbjuda kritik av religioner. Oförmågan att skilja på stat och samhälle är densamma i båda fallen.
Individ och familj. Konservativa debattörer hävdar åter att kvinnor och män har naturligt åtskilda uppgifter och samhällsroller och ser barnomsorg och ibland till och med skola utanför hemmet som statliga övergrepp mot familjens frihet och suveränitet. Liberalismens frihetsbegrepp handlar däremot om varje människas livschanser och utvecklingsmöjligheter.
Pluralism. Timbros vd Markus Uvell säger sig vilja ersätta decennier av ”vänsterhegemoni” i kulturliv och samhällsklimat med en motsvarande ”borgerlig” hegemoni (DN 31/10) – andra vill helst återvända till det klimat som rådde under tidigare decennier. Men ett liberalt kulturklimat kan bara bygga på öppenhet och pluralism.
Förvirring om friheten. På nytt diskuteras alkohol- och drogpolitik av många, till exempel i det uppmärksammade men numera upplösta nätverket Liberati, som om den enda frihetsfråga som finns gäller friheten att göra vad man vill med sin kropp medan man blundar för den paradox som ligger i att den fria viljan upphävs just genom omfattande droganvänding.
Individens rätt och integritet. Det måste finnas en balans mellan individens integritet och myndigheters möjlighet att övervaka vissa aktiviteter, men etablerade politiker tycks inte alltid förstå att goda syften kan få mindre goda konsekvenser. Samtidigt blundar många som säger sig försvara integriteten för lika påtagliga hot från privata aktörers sida. I valrörelsen påtalade flera debattörer denna blinda fläck hos Piratpartiet.
Listan är långt ifrån fullständig. Någon kan tycka att det handlar om enskildheter av begränsad politisk betydelse. Men också det som i dag kan ha begränsad betydelse kan få stora verkningar på längre sikt. Och att liberala synsätt numera ter sig ganska ohotade när det gäl-ler valet mellan marknadsekonomi och planekonomi betyder inte att liberala attityder på andra områden står lika starka. Liberalismen bygger på värderingar som får konsekvenser på betydligt fler områden än det ekonomiska. Och allianssamarbetet är ingen garanti för att liberala värderingar omfattas av alla som stöder Alliansen.
Kanske är bristen på förståelse för liberala principer inte mer utbredd nu än tidigare. Men den blir farligare än tidigare om de som ser liberalismen som mer än en bekväm etikett inte tar sig an utmaningen.