Bild från en arbetsplatsinspektion i Uppsala län, där arbetarna sov i en liten skrubb på arbetsplatsen.
Skuggsamhället
Peter Grufman, inspektör på Arbetsmiljöverket i Region mitt, har sett mycket elände när kriminella företagare utnyttjar människor.
– En del arbetare riskerar livet varje dag. De kan till exempel jobba på hög höjd utan fallskydd, säger han.
Personer som är utsatta för så kallad arbetskraftsexploatering utnyttjas ofta på flera sätt: de har låga löner, dåliga arbetsvillkor, farlig arbetsmiljö och bor inte sällan under usla förhållanden på arbetsplatsen.
– Vi kan på våra inspektioner hitta något litet utrymme där ett flertal personer bor, ibland utan varken badrum, kök eller godkända utrymningsvägar.
De flesta kan nästan ingen svenska och känner inte till arbetares rättigheter i Sverige. Många lever helt under radarn; staten känner inte till deras existens. Vissa är här olagligt.
För att komma åt alla delar av fusket gör Arbetsmiljöverket sedan 2018 regelbundet gemensamma inspektioner med sju andra myndigheter. Till exempel kontrollerar Polisen att alla anställda får vistas i Sverige medan Skatteverket undersöker om allt är rätt registrerat och att skatt betalas.
I Uppsala län gjordes totalt 179 myndighetsgemensamma inspektioner åren 2018–2020. Alltså cirka 60 om året. Drygt vart tionde företag tvingades att stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av brister. Störst är problemen inom bland annat bygg-, transport- och bilverkstadsbranschen.
Riksrevisionen har i en mycket kritisk rapport nyligen konstaterat att staten gör alldeles för lite mot arbetskraftsexploatering. Bland annat efterlyser man många fler kontroller.
– Ja, jag håller med. Jag önskar att vi hade mer resurser, säger Peter Grufman.
På en arbetsplatsinspektion hittade man farliga kemikalier i personalköket.
Inte bara de utsatta individerna drabbas, utan hela samhället, påpekar han. Skatteintäkter uteblir. Felaktiga bidrag går till kriminella aktörer. Och seriösa företag slås ut. Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket känner vart femte företag i Sverige att de behöver tumma på reglerna för att överleva. Peter Grufman möter många uppgivna företagare.
– De vill göra rätt, men skulle få svårt att överleva då. Ta transportbranschen, där finns oseriösa företag vars chaufförer kör nästan dygnet runt. Hur ska schyssta företag kunna möta det?
Anna Runesson är en av två så kallade regionkoordinatorer, och följer med på de gemensamma inspektionerna i Uppsala län. Hennes fokus är brottsoffren. Men det är ingen lätt uppgift. En del arbetare flyr genom bakdörren när inspektörerna kommer.
– Många är rädda att bli utvisade och kan tycka att det är bättre att jobba kvar här till låg lön under dåliga förhållanden. Men vi förmedlar att de ska höra av sig till oss om de behöver hjälp, säger hon.
När regionkoordinatorn Anna Runesson är ute och föreläser om skuggsamhället blir många chockade. "De kan inte tro att det händer här", säger hon.
Som exempel tar hon inspektionen på en nagelsalong i Uppsala för ett år sedan, då två kvinnor hörde av sig dagen efter inspektionen och bad om hjälp att återvända till Vietnam.
Anna Runesson föreläser för bland annat kommunanställda om detta skuggsamhälle. Många blir chockade, säger hon.
– De kan inte tro att det händer här i Sverige. I Uppsala? säger de. Ja, överallt, även i små byar, svarar jag.
Hon uppmanar alla att ta ansvar för det man konsumerar. Annars är risken att man bidrar till organiserad brottslighet.
– Om en tjänst är väldigt billig så betalar någon annan.