Att sitta tillsammans med andra människor och gå in i sig själv är verkligen inget man är bortskämd med, kommer jag på mig själv att tänka, när klockan slagit sju på morgonen.
Sittningen som jag är med på, eller za zen, som det kallas på zenbuddistiskt språk, tar sin början i en avskalad källarlokal på Torkelsgatan i Uppsala. Den dryga timmen av meditation är inte bara en stund för avspänning och tystnad. Zenmeditation kan också vara jobbigt, eftersom du tvingas möta dina egna tankar och känslor, berättar Cecilia Waldenström, som leder sittningarna.
– I början blir man avslappnad. När man hållit på ett tag riktar man fokus inåt, det handlar om en vilja att utforska sitt inre och för en del blir det för mycket, det passar inte vem som helst, säger Cecilia Waldenström.
Meditation är för många av oss sinnebilden av ett ögonblick där kropp och själ är i balans. Och det finns många sätt att lugna ner sig på: allt från avspänningstekniker till olika sorters meditationstekniker.
– Det här är ett sätt som passar mig, det är svårt att förklara, men när jag väl testade första gången tyckte jag att det var väldigt inspirerande. Jag var också i en period av mitt liv där jag ställde frågor som ”vem är jag?” och ”vad är meningen med livet?” Jag var en sökare som ville göra något åt min livssituation.
Zenmeditation bygger på zenbuddistiska metoder och tankesätt och är en kinesisk/japansk variant av buddismen. Inom zenbuddismen är meditation en förutsättning för att kunna utvecklas som människa.
– Zenmeditation ger inga löften om att du blir lyckligare och lugnare. Däremot kan du lära dig acceptera livet som det är, otillfredsställelse och frustrationer till trots, säger Cecilia Waldenström.
Syftet med att meditera är olika för dem som kommer till sittningarna. En del vill göra något andligt, en del kommer för att de är stressade, andra för att de är nyfikna eller för att de känner sig vilsna och inte vet vad de ska göra med den känslan. Man kan också gå djupare i mötet med sig själv.
Måste man gå en kurs för att lära sig meditera?
– Nej, men det är en fördel för att lära sig grunderna. Sen tror jag att man behöver meditera tillsammans med andra för att utvecklas. Människan är en social varelse, det finns en poäng med att vi gör det tillsammans
I vårt uppkopplade informationssamhälle kan hjärnan gå på högvarv dygnets vakna timmar. Och kanske just därför, känns den första halvtimmen påfrestande. Att sitta orörlig med sig själv och låta tankarna komma och gå som de vill, är svårt.
Meditation betyder ”att vara i nuet”, za zen är ett zenbuddistiskt ord för ”att sitta sig till stillhet”. Men i stället börjar jag tänka på allt jag måste göra resten av dagen.
– Ju oftare man mediterar, desto lättare har man att uppnå känslan av ro och ett tomt sinne. Det är som att spela piano, ju mer du övar, desto bättre blir du. Tillståndet av medveten närvaro behöver du vänta ut, säger Cecilia Waldenström.
En sittning inleds med en halvtimmes meditation i sittande ställning. Därefter är det gående meditation i tio minuter och slutligen en till sittning i en halvtimme. Za zen omfattar kroppen, andningen och tankarna. Genom kroppens stillhet lyssnar du både inåt och utåt.
Att vara öppen för det som händer, utan att värdera, är kanske det svåraste att klara av som nybörjare. Att inte fångas in i tankar som dyker upp är en utmaning.
För Elisabeth, som också är med på morgonens sittning, är zenmeditation något helt nytt. Hon upptäckte vad det var på en workshop i japansk kalligrafi i Belgien där första timmen ägnades åt en sittning i zenmeditation. Hon vill inte framträda med sitt riktiga namn, eftersom hon inte vill att kollegorna på jobbet ska veta att hon mediterar.
– De skulle bara skratta åt mig. Och jag var också skeptisk till en början, på workshopen tänkte jag, ”vad fruktansvärt tråkigt och svårt att sitta still i en timme. Men så tänkte jag, jag har ju klarat av trista seminarier i en timme, så okej, jag testar.
Hon upptäckte, till sin förvåning, att hon tyckte om att meditera.
– Faktiskt gillade jag det mer än kalligrafin, som jag hållit på med i många år. Nu har jag gått i en månad och jag ser fram emot det varje gång, det ger mig jättemycket och det är inte ett dugg jobbigt att gå upp tidigt på morgonen, säger Elisabeth.
Cecilia Waldenström mediterar sex sju gånger i veckan, året om.
– I början var jag i stort behov av att finnas med i ett meningsfullt sammanhang. Att sitta tillsammans med andra gav mig ett lugn. Sen har det med åren gjort att jag vidgat synen på mig själv, att inte vara så egocentrisk. I dag kan jag märka att jag återvänder snabbare till ett mer balanserat tillstånd och till att bli mer närvarande i nuet.
Och just förmågan att bli mer närvarande är något som även lärs ut inom mindfulness, som har sitt ursprung i buddistisk meditation. Numera är det en populär stresshanteringsmetod inom den svenska vården. I de strategier som lärs ut, är andligheten bortskalad. Men inom zenmeditation finns den med i de olika ritualerna.
Måste man vara buddist för att zenmeditera?
– Nej, det behöver man inte. Vi inspireras snarare av filosofin och sättet att se på tillvaron, säger Cecilia Waldenström.
Kan du alltid stanna upp i nuet med hjälp av meditationen?
– Jag kan tycka att det är svårt att hitta medveten närvaro utanför meditationsrummet. På jobbet kan jag, precis som andra, bli upprörd och fångas in i ett hetsigt tempo. Men efter alla år har det blivit lättare för mig att släppa saker, att exempelvis inte fastna i gräl. Jag har nog blivit mer godmodig och lärt mig att kliva av när ekorrhjulet snurrar för fort.
Cecilia Waldenström är lektor och forskare på institutionen för stad och land vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hon tycker att meditationen även hjälper henne att klara jobbet lättare, särskilt när det är mycket att göra.
– Just nu har jag fullt upp på arbetet och jag kan precis som alla andra bli stressad. Men jag har ändå övat upp en förmåga att återvända till något slags nollpunkt där jag kan slappna av, även när det är stressigt.
Inom zenmeditation är också syftet med za zen att acceptera ett visst mått av stoppklossar i livet och att bli mer öppen mot omvärlden.
– Det handlar om att förlika sig med sina egna och andras tillkortakommanden. Det finns människor som tror att man blir självupptagen av att meditera. Men poängen är just att förhålla sig till omvärlden på ett öppnare sätt, säger Cecilia Waldenström.
När man mediterar kan man uppleva starka känslor och tankar, ja till och med smärta. I vardagen hittar vi oftast strategier för att undvika att konfronteras med dem till exempel genom att aktivera oss med en massa jobb, fritidsaktiviteter, tv, dator och mobil. Att meditera blir därför en övning i acceptans av verkligheten. Det är när vi känner motgångar och accepterar även de tuffa delarna av livet som vi växer som människor.
– En del kan tycka att det låter flummigt, allt som inte har materiell status får lätt den stämpeln.
Efter en dryg timmes meditation har det börjat ljusna ute. Cecilia Waldenström sträcker ut kroppen, de andra i lokalen ruskar också på sig och klipper med ögonen. Ute på gatan småspringer människor på väg någonstans, bilar tutar och Uppsala vaknar. Att behålla en lugn och avslappnad känsla hela dagen blir en utmaning.
Hur gör man för att vilja fortsätta meditera och inte tappa disciplinen?
– Ja, man kan inte bara gå på sin egen vilja Jag tror det handlar om att hitta en tillfredsställelse i det du gör. Att det finns något inom dig som vill meditera. Upplever man det inte, så fortsätter man inte heller att meditera, säger Cecilia Waldenström.