Lerhuset i Hemringe putsas upp

Nu renoveras Upplands enda kvarvarande lerhus i bondgårdsmiljö. Det är ett litet hus i Hemringe, en rest från en tid då skog var en bristvara.

Gårdsmiljön.

Gårdsmiljön.

Foto: Charlotte Winberg

Uppsala2017-10-03 09:00

Att bygga hus av halm, kogödsel och lera blev ett alternativ när skogen blev till träkol som användes vid järnbruken. I Hemringe-Fullerö byggdes en tvättstuga.

Tvättstugan fanns där redan när Gerd Gustafssons morfars far köpte gården, och nu är det femte och sjätte generationen, hennes barn och barnbarn, som bor i gårdens huvudbyggnad.

– Vi vårdar och förvaltar gårdens historia som tvättstugan är en del av, säger Gerd Gustafsson.

Men det är inte gratis att underhålla gamla hus, och för att kunna restaurera tvättstugans lerväggar har Gerd Gustafsson sökt och fått 43 000 kronor från länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Renoveringen kommer att kosta minst dubbelt så mycket.

Nicklas Mård, murare med eget företag och kunskap om hur äldre kulturfastigheter underhålls, utför arbetet. Han var med som sommarjobbare för tjugo år sedan när tvättstugan renoverades förra gången.

Sedan dess har kalkbruket släppt helt från en av väggarna och i de andra fanns stora sprickor. Nu har sprickorna fyllts i med kalkbruk, och den bara lerväggen slätades först till innan ett nytt lager kalkbruk lades på.

– Det andra, yttersta lagret är spritputs med små stenar i som ger struktur. Nu när allt torkat lägger vi på kalkfärg, berättar Nicklas Mård medan han och lärlingen Albert Åhlenius färgar putsväggen vackert gul.

Gerd Gustafsson har hunnit fylla 80 år, och när hon var barn användes fortfarande tvättstugan. Det fanns plats för tre tvätterskor med baljor och tvättbräden, och i den stora spismuren kokades vattnet. Nu är bara spismuren kvar, ljus silar in över jordgolvet genom små fönster och springor mellan bräderna i gavelspetsarna. Bjälkarna i taket ligger bara.

Gerd Gustafsson minns hur glad hennes mormor var när den första tvättmaskinen kom till gården.

– Det var en Rurik, en trätunna med en anordning i som tvätten rördes runt med. Mormor var gladast åt att slippa det tunga arbetet med att lyfta och vrida ur tvätten. Det satt två valsar på tunnkanten som den blöta tvätten vevades upp genom, säger Gerd Gustafsson.

Tvättstugan står kvar som ett minne av en annan tids kvinnoarbete, men också om en kulturhistorisk byggteknik. Det är det senare som är anledningen till att tvättstugan renoveras med kulturmiljövårdsbidrag.

– På 1980-talet fanns ett tiotal lerhus kvar i länet och lerhuset i Hemringe är det enda som bevarats i bondgårdsmiljö. De övriga finns vid herrgårdar eller nära gruvor, säger Agnetha Pettersson, antikvarie vid Upplandsmuseet.

Lerhus

Brist på skog gjorde att man i Sverige sökte alternativ till trä som byggmaterial på 1700- och 1800-talen. Slaggsten och lera var två alternativ.

Från Tyskland togs tekniken att bygga med lera blandad med halm och ibland kogödsel. Leran lades i varv på varv på en stengrund. Efter 8-9 månaders torkning täcktes väggarna med kalkbruk.

I Uppland byggdes det första lerhuset vid Viks slott 1799, en stor ladugård som ännu finns kvar. Lerhus finns också bland annat vid Eka gård söder om Enköping och vid Råby i Vaksala socken.

Efter 1830 finns inga tecken på att nya lerhus byggts i den tekniken. Lerhuset i Hemringe finns med på laga skifteskartan från 1840.

I slutet av 1800-talet började en ny teknik användas där lerväggen byggdes upp inom en träram till så kallade stöphus. Sådana finns i bland annat Dannemora.

Även i nutid byggs hus av lera i olika tekniker, se ex. Lerbyggeforeningen.se och ekobyggportalen.se.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om