Lektorer på gymnasiet rustar elever för högre studier

Mikael Niva, Emma Johansson och Olle Matsson är tre av Rosendalsgymnasiets nya lektorer. De står med ena foten i gymnasieskolan och den andra i universitetsvärlden. Tanken är att de på så vis ska bidra till att utveckla båda lärosätena.
- På gymnasiet hoppas vi vinna bättre kontakter med universitetet och universitetet får kanske fler framtida studenter, säger rektor Olle Bergh.
Han har samlat de tre lektorerna i sitt rum på skolan för att berätta varför skolan så ivrigt hakat på politikernas erbjudande om att göra lärare till lektorer.
- Lektorerna kommer att bli viktiga samtalspartners för oss om hur vi bäst förbereder våra elever för universitetet, säger han.

Det har universitetet allt att vinna på, menar Olle Matson, som delar sin tid mellan att vara gymnasielektor i kemi på Rosendal och professor i samma ämne vid Uppsala universitet.
- På universitetet märker vi att studenterna saknar kunskaper. Bristerna ser olika ut, men många skulle behöva skriva bättre och en hel del saknar de matematiska kunskaper som krävs.
Olle Matson tror även att eleverna skulle tjäna på att redan på gymnasiet utveckla ett mer kritiskt förhållningssätt till kunskap.
- Jag hoppas också kunna avdramatisera universitetet och få fler elever från studieovana miljöer att läsa vidare, säger han.

Idén om lektorat på gymnasiet dök upp för några år sedan som ett förslag signerat folkpartiet. När alliansen kom till makten i Uppsala bestämde de sig för att avsätta pengar för totalt 30 gymnasielektorer. I år utlystes de första tio lektoraten, varav sex är tillsatta.
- Vi har infört lektorat för att ämneskunskaperna ska bli bättre. Men det är också ett sätt att ge lärarna en ny karriärväg, säger Mohamad Hassan (fp), som är ordförande i den politiska nämnd som ansvarar för gymnasiet.
För att en lärare ska bli gymnasielektor krävs att hon eller han har disputerat i ett ämne. Helst ska lektorn också ha någon koppling till universitetet, gärna genom ett mindre forskningsprojekt.

Emma Johansson, som är lektor i kemi, ska till exempel jobba 20 procent på universitetet med ett projekt vars syfte är att popularisera kemiämnet.
- Det blir jättekul att få finnas i båda världarna, säger hon.
Både hon och kollegerna Mikael Niva och Olle Matsson beskriver gymnasieelevernas entusiasm som det bästa med jobbet som gymnasielektor.
- De är mer öppna och spontana än studenterna på universitetet, det märks inte minst på frågorna de ställer. De är liksom smarta på ett annat sätt. På gymnasiet tänker eleverna fritt, på universitetet tänker de rätt, säger Emma Johansson och försöker sig på en förklaring:
- Här kan jag få frågor som varför dör jag och varför är solnedgången röd. Det är väldigt bra frågor som gör att man som lärare utmanas.

Olle Matsson nickar igenkännande.
- Jag uppskattar verkligen de där frågorna. Det finns något fint hos yngre elever, en slags kunskapsglädje som man ska vara rädd om. Och för mig är det inte främmande att ringa till någon forskare jag känner för att ta reda på svaret åt dem, säger han.

Lektorer på gymnasiet rustar elever för högre studier

Nu blir alliansens idé om lektorer på gymnasiet verklighet. Hittills har sex av tio lektorat tillsatts. Merparten finns på Rosendalsgymnasiet där rektor Olle Bergh hoppas att lektorerna ska rusta eleverna bättre för högre studier.