LCHF är dieten som skapar debatt

LCHF-dieten är en av alla dieter som dykt upp de senaste åren. Förespråkarna menar att LCHF får dig att gå ner i vikt och må bättre. Motståndarna varnar för näringsbrist och hjärt-kärlsjukdomar.

Foto:

Uppsala2010-12-06 09:00

Ät mindre och spring mer. Så sa man till den som ville gå ner i vikt för 20 år sen. Men tänk om man kan äta sig mätt, och dessutom äta det man tycker om, och ändå gå ner i vikt? Det lovar LCHF, som förespråkar lite kolhydrater men mycket fett. LCHF-förespråkarna hävdar att människan inte är gjord för att äta snabbsmälta blodsockerhöjande kolhydrater som socker eller mjöl.

Teorin bakom LCHF är följande: kolhydrater bryts ner i magen till enkla sockerarter innan de tas upp till blodet i tarmen. Då stiger blodsockret, och det ökar produktionen av hormonet insulin. Har man mycket insulin i blodet saktar fettförbränningen ner, och dessutom lagras näring i fettcellerna i stället för i blodet. Det skapar hungerkänslor och sötsug. Men lågkolhydratkost ger tvärtom lägre blodsockerhalt och lägre insulinvärden. Det ökar fettförbränningen. Det är alltså kolhydraterna som gör dig tjock. Fett däremot tillgodogörs av kroppen på ett annat sätt, utan att stimulera insulinproduktionen.

Fördelarna med LCHF är många enligt förespråkarna - det ger en långvarig viktnedgång, bättre blodsocker- och blodfettnivåer och lägre blodtryck. Även lugnare mage, bättre fertilitet och mindre karies utlovas. Dessutom är det bra för diabetiker eftersom det stabiliserar blodsockernivån - och om man äter mindre blodsockerhöjande mat kan man ta mindre blodsockersänkande insulin. Men alla kostrådgivare sjunger inte lågkolhydratdietens lov. Livsmedelsverket pekar bland annat på att man inte vet vilka långsiktiga konsekvenser en lågkolhydratkost har på kroppen, och att det finns risk att man får i sig för lite fibrer, frukt och grönt.

För lite fibrer i kosten leder på kort sikt till förstoppning, och på lång sikt kan det eventuellt minska skyddet mot tjocktarmscancer. Får man i sig för lite frukt och grönt kan man drabbas av näringsbrist och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och vissa sorters cancer. Men det kan också finnas direkta risker med ett högt intag av protein och mättat fett, till exempel för höga kolesterolhalter i blodet, och därmed ökad risk för hjärtinfarkt.


FAKTA: LCHF
+ Betyder low carb high fat. Dieten går ut på att man ska äta lite kolhydrater men mycket fett.
+ Kostråden innebär, kort sagt, att man får äta kött, fisk, ägg, ovanjordgrönsaker och naturligt fett, som till exempel smör.
+ Socker och stärkelserik mat som bröd, pasta, ris och potatis ska undvikas. (TT Spektra)

FAKTA: Andra lågkolhydratdieter

Atkins: 50-75 procent av kroppens behov av energi ska komma från protein och fett, resten från kolhydrater. Förespråkar ett högre proteinintag än andra lågkolhydratvarianter.

GI-metoden: Man väljer långsamma kolhydrater, med lågt glykemiskt index, framför födoämnen som innehåller enklare sockerarter. Det medför en jämnare blodsockerkurva och långsammare utsöndring av insulin, vilket anses vara hälsosamt.

Montignac: En variant av GI-metoden. Enligt Montignac ska produkter med högt GI inte blandas med mättade fetter - inte fullkornsbröd och kött samtidigt. Rostade produkter ska undvikas, liksom majs, smör, ugnsbakad potatis och kokta morötter. (TT Spektra)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om