Fungerar läxor? Vilken sorts läxor är bäst? Frågorna har ställts många gånger i skoldebatten. Forskning finns, men resultaten spretar åt olika håll.
Professor John Hattie vid University of Melbourne i Australien har gått mer grundligt till väga än de flesta. Han har analyserat ett stort antal studier från andra forskare av vilka faktorer som påverkar elevers lärande. Hatties slutsats är att läxor har en positiv effekt men att den är mycket svag. Läxor rankas som nummer 88 av 138 påverkansfaktorer. Högst på listan kommer elevers kännedom om sin egen förmåga i förhållande till målen.
– John Hattie menar inte att det är dåligt med läxor men att andra metoder för inlärning bör prioriteras, säger Vanja Lozic, lektor i utbildningsvetenskap som har sammanfattat Hatties bok "Synligt lärande" åt Skolverket.
Det är främst tre faktorer som avgör hur stor effekt läxorna har, enligt Hattie. Den första är elevernas ålder och studieförmåga. Gymnasieelever som redan är duktiga i skolan har relativt stor nytta av läxläsning, medan läxor ibland har en rent negativ inverkan på yngre elever som möter svårigheter.
– I gymnasiet har de flesta elever knäckt koden för hur man gör när man lär sig. I lägre stadier blir barnen lätt distraherade och har svårt att skilja ut vad som är viktigt. Om de misslyckas kan det påverka deras självkänsla, som i sin tur har stor betydelse för resultaten, säger Vanja Lozic.
Lärarnas utformning av läxorna är också viktig. Tydligt avgränsade, korta uppgifter där läraren ger systematisk återkoppling fungerar bäst, enligt Hattie.
– Lärarna måste synliggöra målen: Vart är vi på väg? Hur når vi dit? När läxan är gjord behöver läraren aktivt diskutera innehållet i elevernas svar, säger Vanja Lozic.
En ny norsk rapport pekar på att svenska och norska lärare är för dåliga på att ge återkoppling i grupp. De ger ofta enskild respons, medan lärare i Finland diskuterar läxorna mer i klassrummet. Liv Sissel Grønmo, en av forskarna bakom rapporten, menar att båda metoderna behövs.
– Det jag är kritisk till är att lärare i Norge och Sverige tycks lägga ensidig vikt vid individuellt arbete.
Slutligen spelar föräldrarna en viktig roll. Rätt sorts läxhjälp hemma kan stärka barnens insikt om sin egen förmåga, som enligt Hattie är allra viktigast för lärandet. Det gynnar i sin tur barn från välbärgade akademikerhem, menar Vanja Lozic.
– Många studier visar att det främst är högutbildade föräldrar som hjälper barnen med läxorna. Och det är främst familjer med gott om pengar som utnyttjar läxhjälp med rut-avdrag.
Det finns andra perspektiv på nyttan av läxor. Pedagogikprofessorn Jan-Eric Gustafsson menar att effekten ofta underskattas på grund av en sammanblandning av orsak och verkan. Om elever som lägger mycket tid på läxor har låga resultat tolkas det ofta som att resultaten beror på läxorna. Jan-Eric Gustafsson tror att orsaksförhållandet snarare är det omvända: Elever med låga resultat måste ägna mer tid åt läxor för att hinna ikapp. Hans egen forskning pekar på det. Men Gustafsson ifrågasätter inte John Hatties slutsatser. De data som har ingått i John Hatties analyser kommer huvudsakligen från experimentella studier där orsakssamband kan kontrolleras, påpekar Jan-Eric Gustafsson.
– Därför har denna faktor ingen avgörande betydelse för trovärdigheten i Hatties resultat.