Sedan höstterminens start har mattelärarna på Nåntunaskolan inte delat ut den tidigare obligatoriska veckovisa matteläxan. Läxornas existens har länge varit en källa till diskussion bland skolans lärare, och de har också märkt av att samma diskussion förts hemma bland föräldrarna. Till slut nådde de beslutet att sluta med matteläxorna som delats ut varje vecka, något som uppskattats av eleverna.
– Det är inte bra att ta bort mattelektionstid för att gå igenom läxan. Förut hade vi läxa bara för att ha den kändes det som, säger 10-åriga Anna Lindström som går i femman på Nåntunaskolan.
– Det var stressigt innan, för vi hade kanske fem olika läxor i veckan. I matten var det bara problemlösning, och det kan vi lika gärna göra i skolan där det finns lärare som kan hjälpa till. Vi har inte direkt blivit osmartare av att ta bort läxorna, säger 11-åriga Axel Rustas, som möttes av viss misstro av sin pappa när han berättade om den uteblivna matteläxan.
– Han trodde mig inte, så han kollade på klassbloggen och såg att det var sant. Men då sa han bara "Vad bra, då får du mer tid att öva på multiplikationstabellen".
Lärarna var överens om att om man ska ha läxor måste de vara bra och meningsfulla, något de inte alltid tyckte att de lyckades med. Dessutom tog det upp mycket lektionstid att gå igenom läxorna, och rättningen tog tid från lärarna som de istället kunnat lägga på lektionsplanering.
– Det är inte sagt att vi aldrig kommer ha läxor, men vi har slutat ge läxor ”bara för att”. Om man inte följer upp läxan blir den helt meningslös, så den blev en jättestor del av både planering och undervisning. Nu kan vi istället planera bra mattelektioner som eleverna får mycket mer kunskap av, säger Marie Enberg, en av skolans mattelärare.
Men att matteläxan tagits bort betyder inte att lärarna anser att läxor inte har någon roll i elevernas lärande.
– Det är till exempel viktigt att eleverna läser varje dag medan de lär sig läsa, så då är det bättre att de lägger krut på läsläxor istället, säger Anna Karin Olm som också undervisar i matte.
När det gäller forskning om läxor finns det en oenighet bland forskare. Vissa studier visar att läxor har väldigt liten effekt på elevers skolprestation och andra visar motsatsen. Men på några områden tycks forskarna ändå vara överens.
– Om läxor ska ha någon positiv effekt måste de vara tydligt formulerade och bli grundligt uppföljda av läraren. Man är också överens om att läxor inte är särskilt effektivt på låg- och mellanstadiet, medan de på högstadiet och gymnasiet verkar ge ganska stor effekt, säger Martin Karlberg, lektor i didaktik vid Uppsala universitet.
Enligt den australiensiske professorn John Hatties metastudie ”Synligt lärande” ska läxor också vara mer effektiva i NO och SO-ämnen än i matematik. Resonemanget hos Nåntunaskolans lärare hänger alltså ganska bra ihop med vad forskningen säger. Men det finns också andra orsaker bakom den indragna matteläxan.
– Genom läxor lägger man indirekt ett undervisningsansvar på föräldrarna och undervisningen är vårt ansvar. Vi märker att inte alla elever får stöd hemifrån så det är en fråga om rättvisa också, säger Anna Karin Olm.