Lavskrikor behöver familjen
Unga lavskrikors chanser att överleva ökar påtagligt om de stannar kvar hos föräldrarna i stället för att flytta hemifrån.
— Våra resultat ger en förklaring till uppkomsten av familjer i djurvärlden, säger forskaren Michael Griesser vid Institutionen för ekologi och evolution.
I studien har han tillsammans med sina forskarkollegor Magdalena Nystrand och Jan Ekman följt 73 unga lavskrikor under deras första vinter i livet. Knappt hälften hade stannat kvar i föräldrareviret medan resten flyttat hemifrån och anslutit sig till andra obesläktade grupper av lavskrikor.
Av ungarna som flyttat hemifrån blev var tredje dödad av en duvhök eller någon annan rovfågel. Av lavskrikorna som stannat i föräldrareviret blev "bara" var femte rovfågelbyte.
— Förklaringen till denna skillnad i överlevnad är att föräldrarna ger sina avkommor tillgång till mat samt erbjuder ökat skydd, till exempel genom att varna ungarna när rovfåglar närmar sig, säger Michael Griesser.
Obesläktade gruppmedlemmar däremot erbjuds inte detta extra skydd. De blir därför i större utsträckning tagna i rovfågelattacker.
— Nepotism verkar därför att vara en viktig mekanism i uppkomsten av familjer inom djurvärlden, säger Michael Griesser.
Att föräldrarnas möjligheter att erbjuda avkomman extra skydd skulle kunna förklara uppkomsten av familjer kan tyckas självklart.
— Ändå har de flesta forskare ignorerat detta. I stället har den förhärskande uppfattningen under de senaste decennierna varit att det är brist på lämpliga häckningsrevir som gör att ungarna stannar hemma i djurriket, säger Michael Griesser.
Kan liknande överlevnadsfördelar av att vara "mambo" förklara uppkomsten av familjer också hos högre arter, inbegripet människan?
— Att föräldrar erbjuder fördelar för sin egen avkomma är ett väldigt utbrett fenomen inom djurvärlden. Det förefaller rätt naturligt att det ligger bakom familjebildningen även för vår egen art, säger Michael Giesser.
Så jobbar vi med nyheter