Lauterbur ville inte kommentera prisbråket

UNT får en mycket kort pratstund med Paul Lauterbur efter föreläsningen. Lördagens besök i Uppsala är Nobelpristagarens första och han berättar att han är imponerad av arkitekturen.
- Men jag har bara tillbringat en liten stund i staden ännu. Det finns säkert mer att upptäcka, säger Paul Lauterbur.
Det var i början av 1970-talet som Paul Lauterbur gjorde sina upptäckter rörande avbildning med magnetresonans. Han berättar att han redan då anade att de skulle kunna få stor betydelse.
- Men som forskare vet man förstås aldrig sådant på förhand.
I början av 1980-talet hade teknikutvecklingen gått så långt att de första magnetkamerorna togs i bruk inom sjukvården. Uppsala var tidigt ute. På plats vid föreläsningen är professor emeritus Anders Hemmingsson, som ledde projektet med Skandinaviens första magnetkamera vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Efter flera års förberedelser fick sjukhuset en magnetkamera 1984.
Redan 1978 hade Uppsalaforskarna besök av en amerikansk forskare inom området, Raymond Damadian.

"Fråga kommittén"
Samma forskare har retat sig på valet av de två medicinpristagarna och har i både amerikansk och svensk press annonserat med helsidor toppade av Alfred Nobels medalj upp och ner. Damadian anser att han själv är den verklige pionjären inom området och att han bör få vara med och dela priset.
- Bråket är väl begripligt, men bör inte dramatiseras. Det är ofta bråk om Nobelpris. Däremot är annonseringen ett mycket tråkigt kapitel för alla inblandade, säger Anders Hemmingsson.
Paul Lauterbur avböjer däremot mycket vänligt men bestämt att kommentera saken.
- Jag vill inte uttala mig om det där. Men fråga gärna Nobelkommittén vad den anser, säger han med ett leende.