Varje svensk kastar i snitt 28 kilo ätbar mat i soporna per år. Ytterligare 26 kilo ätbar mat och dryck häller vi ut i vasken.
Den största anledningen? Att vi inte äter upp maten i tid. Vi glömmer helt enkelt bort den, säger Ingela Dahlin som är projektledare för Livsmedelsverkets matsvinnsarbete.
– Många har intensiva liv och tar sig inte tid att titta igenom köksskåpen. Så när man står där i affären köper man en gurka fastän man egentligen har två liggande i kylskåpet.
"Bäst före" betyder inte "giftig efter", som komikern Fredrik Lindström ironiserat över. Sant: bäst före är en kvalitetsmärkning, inte en säkerhetsmärkning, säger Ingela Dahlin.
– Tänk i stället bäst före – men bra efter. Lita på din egen förmåga till att lukta och smaka om maten blivit dålig.
Däremot innebär märkningen "Sista förbrukningsdag" att man inte ska äta maten efter. Det gäller bara ett fåtal varor, som exempelvis rökt lax.
Mat står för ungefär en fjärdedel av människans klimatpåverkan. Den ätbara mat vi slänger varje år i Sverige motsvarar 200 000 bilars genomsnittliga körning om året.
Matsvinnet är dyrt också. En tvåbarnsfamilj skulle kunna tjäna åtminstone 3 000 – 6 000 kronor om året på att slänga mindre.
Men med små barn kan det ju vara svårt, eftersom de av olika anledningar inte vill äta upp?
– Ja, med små barn är det väldigt svårt att undvika svinn till hundra procent. Men det är bra att uppmuntra att ta små portioner och att man tar mer när man ätit upp. Om föräldrarna vill äta upp det barnet lämnar har jag inga åsikter om, det handlar ju mycket om tillståndet på tallriken.
Själv lever Ingela Dahlin som hon lär. Hon har gjort det till en sport att slänga så lite som möjligt och gissar att hon slänger max 1,5 kilo mat om året. Något som gjort henne väldigt kreativ i köket.
– Jag tittar ofta i köksskåpen och lagar rätter utifrån vad vi har. Har vi rester samlar vi ihop dem till en plockmåltid. Man behöver inte säga att man äter rester, säg buffé i stället så känns det roligare.
I undersökningar över matsvinn har soppåsars innehåll sorterats. Enbart det ätbara har vägts – potatisskal, bananskal och annat räknas inte. Vad gäller det som hälls ut i vasken har ett antal konsumenter fått föra dagbok. De senaste mätningarna är gjorda 2012, nya siffror på det fasta avfallet kommer om ett par veckor.
Tror du vi blivit bättre eller sämre sedan 2012?
– Svårt att säga. Frågan är på agendan, men det betyder inte att folk omedelbart ändrar beteende. Vanans makt är stor. Dessutom har ju många en livsstil som gör att man vill leva lite oplanerat, sådär att "äh, i dag äter vi ute".
Men Ingela Dahlin är optimist. Vi kommer att bli mycket bättre.
– Det är så pass enkelt att minska matsvinnet rejält och du vinner så mycket. Du behöver inte handla lika mycket, du får pengar över och du känner att åh vad duktig jag är som åstadkom en så innovativ måltid med sådant jag hade hemma.