Ett omslutande täcke av oxellöv i rabatterna, utspridda lönnlöv över gräsmattan och ett jämnt lager av fallna löv under äppelträden. För två veckor sedan började trädgårdsrådgivaren Ann-Catrin Thor sina höstförberedelser. Det gjorde hon genom att låta sina höstlöv ligga kvar på marken över vintern, något som inte tillhör vanligheterna i landets trädgårdar, berättar hon när vi träffar Ann-Catrin Thor i hennes trädgård.
– Många har städdille och känner att de måste få undan löven innan vintern. Vanligast är att ta bort alla löv för att man vill ha det snyggt. Man gör det nog av gammal vana, så som generationer före en har gjort, säger Ann-Catrin Thor.
Hon menar att trädgårdsägare inte ska känna sig stressade över att de inte hinner ta bort de fallna löven. I stället ska man se fördelarna med att använda löven som en resurs, både på gräsmattan och i rabatter.
– Jag lägger på löv över jorden där det behövs. Det fungerar som jordförbättring. Och här i Uppsala där vi har mycket lerjord så är det viktigt att tillföra det. Jag använder löv i stället för jordförbättring, säger Ann-Catrin Thor.
Hon rekommenderar att växter som är av vedartad typ, som buskar och träd, ska täckas i rabatten med ett lövtäcke. Även nyplanterade växter mår bra av ett extraskydd. I Ann-Catrin Thors trädgård hittas löv bland annat runt en nyplanterad magnolia, som står tryggt och säkert inbäddad.
– Jag skulle aldrig få för mig att köra bort löven. Vi har två oxlar på tomten så det blir att jag använder löv från dem. De har lagom storlek, bryts ner lagom snabbt och täcker bra. Löven hamnar som ett skydd över växterna och ger isolering från kyla, säger Ann-Catrin Thor.
På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp börjar höststädningen så snart de första löven faller. Alexandra Nikolic är odlingschef där och hon berättar att hon håller med om att man ska låta löven finnas kvar på gräsmattan.
– Om det blir för mycket på gräsmattan kan man dela upp löven i små delar med gräsklippare. Och de löv som hamnar i rabatten får helt enkelt ligga kvar, säger Alexandra Nikolic.
När löven delas upp i mindre bitar underlättar det för maskar att dra ner löven i gräsmattan och omvandla dem. Maskarna tuggar i sig löven som därefter blir till avföring och sedermera ny jord igen. Samtidigt blir gräsmattan gödd.
– Om allting fungerar så hinner löven bli jord på ett år. Ibland tar det längre tid. Om det är mycket löv så hinner inte mikroorganismerna bryta ned allt under vintern. Löven blir till jord om man har tålamod, säger Alexandra Nikolic.
Om våren är det många som köper ny jord. Om löven hade fått vara kvar hade det inte behövts göras i samma utsträckning.
– Vi hade ju sluppit köpa så mycket jord på våren om vi bara hade lagt på löv på hösten. Många tycker nog att det ser ostädat ut om de ligger kvar. Men det gagnar ju trädgården om de får göra det, säger Alexandra Nikolic.
Tillbaka till Ann-Catrin Thors trädgård igen. Ett lager av frost ligger som ett glittrande täcke över oxellöven i rabatterna. Förutom att använda löven som jordförbättrare har hon ett annat användningsområde till dem.
– Vi har en igelkott under bron, så jag slänger in en hög med löv där också. Då har den något att bygga bo av, säger Ann-Catrin Thor och sneglar bort mot lönnen.
– Titta, de bara faller av nu, säger hon och pekar mot de gula löven som singlar ner till marken.
Några vindpustar senare består större delen av kronan av spretiga och lövlösa kvistar. Lövfällningen kan gå snabbt. När Ann-Catrin Thor stod och tittade ut på den färggranna lönnen dagen före så var alla löv kvar.
– Nattens kyla har gjort att den tappar löven nu. Innan det har trädet tagit näring från sina löv och lagrat energi till kommande år, säger Ann-Catrin.
Kanske kommer hon använda sig av löven till någon behövande rabatt redan samma dag.