- Från tolvårsålder skulle barnen kunna rösta själva, säger hon.
Efter 38 år som Uppsalabo flyttade Margareta Rönnberg till Gotland för två år sedan för att komma närmre sin dotter och barnbarnen. Men det händer att hon besöker Uppsala då och då.
- Jag föreläser på Uppsala universitet ibland och så har jag min tandläkare i Uppsala. Det är omöjligt att få tag på en på Gotland.
I sin nya bok "Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt - till Häxan Surtants Rapport?" har hon gjort den första nordiska studien av tv-nyheter för barn. I den jämför hon 70-talets Barnjournalen med Lilla Aktuellt. Hon har också intervjuat fjärdeklassbarn om inslagen i Lilla Aktuellt under 2008 och vuxna som tittade på Barnjournalen när de var små.
Undersökningen visade bland annat att barnen tyckte att Lilla Aktuellts sändningar var för korta och att nyheterna förklarades för dåligt.
- De sa: "En dog, sen fick man inte veta mer". De skojade ju lite överdrivet men vad de menade var att de inte fick ordentliga förklaringar. De vill veta mer och tycker inte att ett tre minuter långt inslag är för långt, säger Margareta Rönnberg.
Barnjournalen som sändes mellan 1972 och 1991 sågs av hälften av alla barn mellan åtta och tolv år. 2008 såg endast vart tjugonde barn i åldersgruppen Lilla Aktuellt. Orsaken till tittarflykten är för många obegripliga nyheter och ett större medieutbud, enligt Margareta Rönnberg.
Hon tycker inte att Lilla Aktuellt lever upp till föregångaren Barnjournalen utan fokuserar för mycket på bagateller som de senaste tv-spelen och deltagare i artisttävlingsprogrammet Idol.
- Barnjournalen tog barnen på allvar och var tydliga. Inte minst hade de en politisk kommentator som förklarade svåra saker.
Lowe Östberg, projektledare för Lilla Aktuellt, tycker att perioden då Margareta Rönnberg gjorde sin undersökning är lite missvisande för hur redaktionen arbetar med programmet.
- Det har hänt väldigt mycket med programmet sedan hon tittade på det 2008. Det var en fas då vi hade en ny redaktion som hade fått i uppdrag att göra om formatet och vi var inte helt nöjda själva med arbetet just den perioden.
Han håller inte med om att programmet fokuserar för mycket på lättviktigt material.
- Vårt uppdrag spänner ju över mer än att bara göra vuxennyheter. 70 procent av det vi gör ska handla om det som pågår i nyhetsflödet och förklara och fördjupa det. Men sedan ska 30 procent vara sådant som intresserar och lockar vår målgrupp. Jag tycker att Margareta Rönnberg har många poänger men jag tycker att hon hårdrar det lite när hon säger att allt måste vara seriöst och viktigt och det är det enda barnen vill se. Jag håller inte med om det, vi måste göra det andra bra också.
Margareta Rönnberg är övertygad om att barn skulle bli mer intresserade av nyheter om de fick vara mer delaktiga i samhället. Det bästa sättet hade varit att ge dem rösträtt. Men då krävs också att tv-nyheterna för barn blir bättre.
- Jag hävdar absolut att en tolvåring kan göra ett lika bra val som en 93-åring. Hur gammal och gaggig man än är får man rösta, det finns ingen logik i det. Barn vet redan mycket om politik och kan ta reda på saker. De är oerhört kloka, vetgiriga men behöver få begripliga nyheter, säger Margareta Rönnberg.
Före tolvårsålder föreslår hon att föräldrarna röstar åt barnen.
- Visst kan det bli så att föräldrarna röstar åt barnen precis som de själva tycker. Men jag tror inte att det skulle bli en så stor missrepresentation. Jag tror ändå att det finns ett värde i att de får fundera en stund vad barnet skulle vilja, säger Margareta Rönnberg.
Om barnen hade rösträtt skulle de politiska partierna behöva ändra sina program, menar Margareta Rönnberg.
- Barnen skulle få en politisk identitet som skulle gynna hela samhället. Det skulle föra med sig många fördelar för exempelvis barnfamiljer. Barn vill ju vara med sina föräldrar så de skulle kanske rösta på ett parti som föreslog sex timmars arbetsdag. Eller ta det här med hemläxor. Varför ska barn behöva jobba när de kommer hem från deras "jobb", skolan, det behöver ju inte det flesta vuxna göra.