Laserljus kan skydda hjärnan vid stroke
Behandling av patienter med akut hjärninfarkt med infrarött laserljus ökar påtagligt deras chanser att tillfriskna och slippa bestående men efter slaganfallet.
- Resultaten är lovande. De måste dock bekräftas i en större prövning innan vi vet om detta är en metod som bör införas i rutinsjukvården av patienter med hjärninfarkt, säger docent Lennart Welin, överläkare vid medicinkliniken vid Lidköpings sjukhus.
Prövningen omfattade 120 patienter med hjärninfarkt i Israel, Peru och Sverige. Alla var vid medvetande men hade påtagliga förlamningssymptom när de kom in till sjukhuset.
Med slumpens hjälp fördelades de på en grupp som ur flera olika vinklar fick huvudet bestrålat med infrarött laserljus och en jämförelsegrupp som gavs placebobehandling med samma apparat utan att strålningen var påkopplad. Efteråt följdes patienterna upp med olika tester vid flera tillfällen under tre månader.
Behandlingen med infrarrött laserljus påverkade inte dödligheten, som i båda grupperna låg kring 9 procent. Däremot fanns stora skillnader mellan grupperna när det hur väl de återhämtat sig efter hjärninfarkten.
44 procent av patienterna i jämförelsegruppen, men hela 59 procent av patienterna som behandlades med infrarött laserljus var helt eller så gott som helt återställda efter tre månader.
- Av de många läkemedel som prövats vid akut hjärninfarkt har inget så kraftigt kunnat öka andelen patienter som kan återgå till sitt vanliga liv och slippa vara beroende av andras hjälp, säger Lennart Welin.
Av de läkemedel som prövats vid stroke är det i själva verket bara ett blodproppslösande läkemedel som visats hålla måttet och positivt påverka patienternas prognos.
- Till skillnad från laserbehandlingen, som gavs under upp till ett dygn efter att patienterna fått sina första symptom, måste den propplösande behandlingen ges inom tre timmar. Bara en liten del av patienterna kommer till sjukhus så snabbt, säger Lennart Welin.
Varför kan infrarött laserljus, som tränger in ett par centimeter i huvudet, ha effekt när en blodpropp täpper till blodförsörjningen till en del av hjärnan.
- Det vet man inte säkert. Men hypotesen är att behandlingen påverkar cellernas energiverk, de så kallade mitokondrierna. På så sätt kan nervcellerna få tillräckligt med energi och räddas från att dö trots att blodförsörjningen till dem är tillfälligt avstängd, säger Lennart Welin.
En ny utvidgad flernationell prövning av infrarött laserljus vid hjärninfarkt, som ska omfatta sammanlagt 660 patienter, har nyligen startat. I Sverige deltar Lidköpings sjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i den.
- Om också den visar goda resultat kan den här behandlingen få stor betydelse både för de enskilda patienterna och för samhället i stort. Hjärninfarkt är i dag den i särklass vanligaste orsaken till bestående handikapp i befolkningen, säger Lennart Welin.
FAKTA
Årligen insjuknar i Sverige cirka 25 000 personer i stroke. Av dem har de allra flesta hjärninfarkt, som beror på att blodproppar hindrar blodförsörjningen till en del av hjärnan.
Stroke är den vanligaste dnskilda orsaken till handikapp hos vuxna och den sjukdom som kräver flest vårddagar på sjukhus. Av dem som överlever ett slaganfall ffår cirka en femtedel så svåra handikapp att de hkräver hjälpinsatser dygnet runt.
Årligen insjuknar i Sverige cirka 25 000 personer i stroke. Av dem har de allra flesta hjärninfarkt, som beror på att blodproppar hindrar blodförsörjningen till en del av hjärnan.
Stroke är den vanligaste dnskilda orsaken till handikapp hos vuxna och den sjukdom som kräver flest vårddagar på sjukhus. Av dem som överlever ett slaganfall ffår cirka en femtedel så svåra handikapp att de hkräver hjälpinsatser dygnet runt.
Så jobbar vi med nyheter