UNT:s läsare har många frågor om planerna på spårväg i Uppsala. Här en bild från Lund, där Sveriges modernaste spårvagnsnät finns.
Kostnader, påverkan på miljön och politiskt spel i all ära. Den vanligaste frågan från er läsare är ändå: Varför just spårvagnar?
Politikerna är som bekant delade i frågan och motståndarna menar att det är ett onödigt slöseri med pengar och att styret överdriver Uppsalas växande.
Förespråkarna menar att det bara är spårvagnarna som har tillräckligt med kapacitet för att frakta framtidsmänniskorna till och från jobb eller utbildning.
Enligt de prognoser som Region Uppsala beställt väntas drygt 100 000 personer resa längs sträckan Bergsbrunna, Gottsunda och Uppsala centralstation varje dag om 25 år. För att svälja så många resenärer med dagens busstrafik skulle det behövas en turtäthet på en buss i minuten under rusningstrafik. En spårvagn kan, enligt kommunens utredning, ta minst 200 resenärer vilket skulle motsvara tre bussar.
Men Uppsalaborna ställer också andra frågor.
Olle påstår till exempel att spårvagnar är det dödligaste kollektivtrafikslaget. Han är också orolig för att stan ska bli halare på vintern när spåren kommer att korsa gatorna. Tål rälsen snö och klarar stan att röja och hålla spåren fria från is?
Frågan går till Camilla Hanke Sönnerqvist, projektledare för spårvägen på Uppsala kommun.
– Ja spårvägen kommer att tåla snö. Dessutom ska den i så stor utsträckning som möjligt gå på egen bana och avskilt från andra trafikanter. Det är endast på några få torgytor samt vid övergångsställen där gångtrafikanter och cyklister har möjlighet att beträda spårområdet. Vid de platserna ska säkerheten studeras särskilt, säger hon.
Britt ifrågasätter varför Uppsalaborna som bor i västra, sydvästra och nordvästra delarna av staden inte berörs av utbyggnaden. Flera Uppsalabor påpekar att det är trångt i kollektivtrafiken åt flera håll redan nu.
– Spårväg är en stor investering både i tid och pengar och måste kunna visa på samhällsekonomisk nytta. Utifrån de resandeunderlag som finns i dag kan vi inte motivera spårvägsutbyggnad i de här delarna av Uppsala förrän tidigast 2070. Men vi kollar av det med jämna mellanrum, eftersom saker och ting kan förändras, svarar Camilla Hanke Sönnerqvist.
Visionsbild på hur spårvägen kan se ut när den rullar genom centrala Uppsala.
Sträckan Centralstationen–Gottsunda–Bergsbrunna har i dag flest resenärer och här planeras också för stort bostadsbyggande.
Miljöpartiet har tidigare sagt att man gärna ser en fortsatt utbyggnad av spårväg till andra delar av Uppsala. Bland annat lyfter partiet att kommunikationerna till och från Gränby kan behöva stärkas upp.
Att bygga spårväg kostar mycket pengar, runt 9 miljarder i dagens penningvärde, men vad får man tillbaka? Det undrar en annan Uppsalabo.
Planerarna själva lyfter saker som bättre miljö, tidsvinst, bekvämlighet och sociala aspekter.
Men det finns förstås intäkter från resenärerna också, och pengar från försäljning av mark för bostäder och företag längs sträckan.
För spårvägen har ökade intäkter från markförsäljning bedömts vara i storleken 1,5 miljarder kronor.
Uppsala kommun har tagit fram studier som visar att de fastigheter som ligger inom en radie av 500 meter från hållplatser kollektivtrafik har ett högre värde än de som har längre till kollektivtrafik. Med spårburen trafik (tåg, tunnelbana och spårväg) räknar man med en värdeökning på 14 procent.
Finansieringen har ett långt tidsperspektiv. Kommunens del på 4,5 miljarder kronor beräknas vara betald år 2064 och regionens del på 1,55 miljarder år 2089.