Det var adventstid. Familjen Hylander skulle titta på luciatåget i Lötenkyrkan och parkerade på Heidenstams torg.
– Vi var lite sena som vanligt, minns Lars Hylander.
Han är säker på att han ställde in sin p-skiva på 19.15. Det skulle ge honom rätt att parkera till 20.15. Senare har han insett att han borde ha ställt den på den närmaste halvtimmen efter ankomsten, alltså 19.30.
Efter framträdandet, när familjen gick mot bilen, kom en p-vakt från Parkia och satte fast en p-bot på vindrutan. Klockan var då 20.13. Lars Hylander bestred p-boten, varpå Parkia gick till tingsrätten.
Tvisten gällde vilken tid p-skivan varit inställd på. Parkia menade att den var inställd på 19.00. Om den varit inställd på 19.15 hade man inte gett någon p-bot, försäkrade p-bolaget. Beviset var själva p-boten, med anteckningen: ”p-skiva 19.00, ingen biljett, kom 20.13 ca”. Enligt rätten är anteckningen "ett starkt bevis för att p-skivan varit inställd på kl. 19.00." I andra tvister har Parkia åberopat fotobevisning, men inte i det här fallet.
Lars Hylander åberopade däremot ett foto som visar en p-skiva inställd på 19.15. Men eftersom det saknade datumstämpel litade inte tingsrätten på att det var taget vid den aktuella tidpunkten.
Hans fru vittnade under ed om att de anlänt klockan 19.10–19.15. Hon såg dock inte vilken tid p-skivan ställdes in på och tingsrätten ansåg inte att hennes uppgifter "rubbat tillförlitligheten i p-vaktens anteckning". Lars Hylander dömdes att betala boten och Parkias rättegångskostnader.
– Jag kände mig besviken över samhället. Domstolen litar inte på medborgarna, utan på p-bolagen, som har stora ekonomiska intressen i att bötfälla folk, säger han.
Men när han fick nästa p-bot på Heidenstams torg var han förberedd. Klockan var halv nio på morgonen. Fri parkering med p-skiva gällde mellan klockan 9 och 22. Parkia gav Lars Hylander en p-bot eftersom han inte hade någon biljett. Men han hade inte sett någon skylt som angav att det krävdes biljett före klockan 9. Nu hade han en digitalkamera och tog bilder som visade att skylten inte gick att se från parkeringen.
Den här gången dök Parkia inte upp i rätten, som därför dömde till Lars Hylanders fördel utan att ta ställning till bevisningen.
Han menar att det är viktigt att stå upp för sin sak.
– De flesta betalar nog för att slippa bråk. En tvist i domstol kostar både tid och kraft. Men när viktiga samhällsfunktioner handlar utanför alla etiska gränser måste man agera, annars får vi ett samhälle där man inte kan leva.
Ulf Bellås på Parkia förnekar bestämt att man skulle utfärda oskäliga p-böter.
– Om det finns minsta tvekan om att vi har rätt avstår vi hellre från att dra ett ärende till tingsrätten, säger han.