Lars-Erik, 81: "Jag har känt det som ett kall"

Den som spar han har. Det vet Lars-Erik Karlsson, fjärde generationen på gården i Rasbo. "Du kan nog kalla mig en nörd", säger han, som bevarat lantbrukarlivet både i bokform och i en databas över alla föremål.

Lars-Erik Karlsson har känt det som ett kall att förvalta arvet från gården i Karby, och sina förfäders dokumentation av lantbrukarlivet där.

Lars-Erik Karlsson har känt det som ett kall att förvalta arvet från gården i Karby, och sina förfäders dokumentation av lantbrukarlivet där.

Foto: Niklas Skeri

Uppsala2023-08-20 20:00

Orört

Sensommarsolen flödar över sädesfälten in genom fönstret till ladugården. Den har lämnats som då, när kor ännu stod tjudrade i träreglarna.  

Lars-Erik Karlsson, som föddes här 1942, står vid båsen och bläddrar i sin egenskrivna bok "Gården" för att hitta information om ett av gårdens föremål. Han visar in i nästa rum, fullt av föremål ur gårdens förgångna, stora silltunnor, en decimalvåg, en mjöllår, en sädesfläkt och tråg.

undefined
"Det sitter i väggarna", säger Lars-Erik Karlsson i Karby, Rasbo. Han är mycket road av lokalhistoria, och ser gärna på SVT:s program med samma namn.

Allt är numrerat och på en stolpe hänger en förteckning som talar om vad varje föremål är för något. På sin dator har Lars-Erik Karlsson en databas med bild och text kring varje föremål, som han sammanställt med sin bror.

– Jag är som mina förfäder, det här draget har gått i arv. Du kan nog kalla mig nörd, förklarar han med ett skratt.

Gammelfarfar Carl Henrik köpte 1888 gården vid Karby i Rasbo öster om Uppsala. Många föremål finns kvar sedan den tiden. Men det var hans son, Carl Wilhelm, Lars-Eriks farfar, som tog det hela lite längre. 

undefined
Lars-Erik Karlsson föddes på gården 1942. Dagens boningshus uppfördes av hans farfar på 1920-talet. En gård har funnits här åtminstone sedan 1600-talet och på markerna omkring finns lämningar ända från järnåldern.

– Han började skriva dagböcker över lantbrukarlivet på gården från cirka år 1900. Vi har verifikationer på allt, till och med mjölklikvider, ja rubbet. Sedan tog min far över och han sparade också på allt. Och jag, jag är ju likadan, säger Lars-Erik Karlsson. 

I boken "Gården" tar han upp exempel ur dagböckerna på större inköp; en velociped inköpt 1915 för 100 kronor och 35 öre, en "bicycle", för 75,98 år 1909 och en telefon för 25 kronor 1928.

undefined
Alla gårdens historiska verktyg och föremål är märkta och beskrivna med bild och text i en databas som Lars-Erik Karlsson gjort med sin bror.

När han läste första delen i UNT:s serie Orört, om företagsmiljöer som bevarats genom årtiondena, tog han kontakt med UNT. Reportaget handlade om Lindvalls kaffe och Lars-Erik Karlsson kände igen sig starkt i det här med något som går i arv genom generationer och sitter kvar i väggarna.

undefined
Sedan länge arrenderas åkermarken ut. Till vänster en silltunna.

I elva år lämnade han gården och bodde med sin egen familj i en villa några kilometer bort. Men visst har han behövt se och göra annat. Lars-Erik Karlsson berättar om resor, bergsbestigningar och maratonlopp världen över och ett yrkesliv som företagsledare inom Beijerkoncernen i Stockholm.

– Men jag har känt det som ett kall att fortsätta ta hand om gården. Jag längtade tillbaka när jag inte bodde här, säger han.

undefined
Mjölkmaskinen av märket Manus från 1946 finns kvar i ladugården.

 Boken är bara en av flera om livet i Rasbo som Lars-Erik Karlsson gjort.

– Jag kände att det var min plikt att skriva om gården, med allt material som min far och farfar sparat. 

undefined
Lars-Erik Karlssons gård ligger i Karby i Rasbo socken.
Där tiden stått still

I den här miniserien, "Orört", besöker UNT företagslokaler där tiden stått still. 

Vi hälsar på företag och verksamheter som har bevarat delar av inredningen, och undersöker frågan: Vad betyder det gamla för oss idag?

Det här är fjärde delen i serien. Alla delar finns att läsa på unt.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!