Orört
Sensommarsolen flödar över sÀdesfÀlten in genom fönstret till ladugÄrden. Den har lÀmnats som dÄ, nÀr kor Ànnu stod tjudrade i trÀreglarna.
Lars-Erik Karlsson, som föddes hÀr 1942, stÄr vid bÄsen och blÀddrar i sin egenskrivna bok "GÄrden" för att hitta information om ett av gÄrdens föremÄl. Han visar in i nÀsta rum, fullt av föremÄl ur gÄrdens förgÄngna, stora silltunnor, en decimalvÄg, en mjöllÄr, en sÀdesflÀkt och trÄg.
Allt Àr numrerat och pÄ en stolpe hÀnger en förteckning som talar om vad varje föremÄl Àr för nÄgot. PÄ sin dator har Lars-Erik Karlsson en databas med bild och text kring varje föremÄl, som han sammanstÀllt med sin bror.
â Jag Ă€r som mina förfĂ€der, det hĂ€r draget har gĂ„tt i arv. Du kan nog kalla mig nörd, förklarar han med ett skratt.
Gammelfarfar Carl Henrik köpte 1888 gÄrden vid Karby i Rasbo öster om Uppsala. MÄnga föremÄl finns kvar sedan den tiden. Men det var hans son, Carl Wilhelm, Lars-Eriks farfar, som tog det hela lite lÀngre.
â Han började skriva dagböcker över lantbrukarlivet pĂ„ gĂ„rden frĂ„n cirka Ă„r 1900. Vi har verifikationer pĂ„ allt, till och med mjölklikvider, ja rubbet. Sedan tog min far över och han sparade ocksĂ„ pĂ„ allt. Och jag, jag Ă€r ju likadan, sĂ€ger Lars-Erik Karlsson.
I boken "GÄrden" tar han upp exempel ur dagböckerna pÄ större inköp; en velociped inköpt 1915 för 100 kronor och 35 öre, en "bicycle", för 75,98 Är 1909 och en telefon för 25 kronor 1928.
NÀr han lÀste första delen i UNT:s serie Orört, om företagsmiljöer som bevarats genom Ärtiondena, tog han kontakt med UNT. Reportaget handlade om Lindvalls kaffe och Lars-Erik Karlsson kÀnde igen sig starkt i det hÀr med nÄgot som gÄr i arv genom generationer och sitter kvar i vÀggarna.
I elva Är lÀmnade han gÄrden och bodde med sin egen familj i en villa nÄgra kilometer bort. Men visst har han behövt se och göra annat. Lars-Erik Karlsson berÀttar om resor, bergsbestigningar och maratonlopp vÀrlden över och ett yrkesliv som företagsledare inom Beijerkoncernen i Stockholm.
â Men jag har kĂ€nt det som ett kall att fortsĂ€tta ta hand om gĂ„rden. Jag lĂ€ngtade tillbaka nĂ€r jag inte bodde hĂ€r, sĂ€ger han.
Boken Àr bara en av flera om livet i Rasbo som Lars-Erik Karlsson gjort.
â Jag kĂ€nde att det var min plikt att skriva om gĂ„rden, med allt material som min far och farfar sparat.