En tidigare student ska ha arbetat i ett labb, utan att ha fått den lön som utlovats, och uppmanats av professorn att vara tyst om det. Miljön och personen på bilden har inget med fallet att göra. Obs genrebild.
Efter sin examen ska den tidigare studenten ha fått arbeta i professorns laboratorium, utan att ha varit vare sig student eller anställd. Exstudenten uppskattar själv sin arbetsinsats till mer än heltid och uppger att hon arbetat även under sommarsemestern. Lönen skulle bara vara 20 procent av en heltidslön, trots det accepterade hon erbjudandet med förhoppning om att få en placering i forskargruppen framöver.
Men efter tio månader hade hon ännu inte fått en krona.
Det här är vad hon berättar i det larm om missförhållanden som hon skickade till institutionens högste chef, prefekten, i maj 2024.
"Han sade till mig att inte berätta för någon att jag utförde experiment i hans laboratorium, så jag förmodar att det här är emot reglerna", skriver hon. I mejlet till chefen varnar hon för att fler studenter kan utnyttjas om inte universitetet agerar. "Han borde inte ha rätt att rekrytera studenter att göra experiment, jag är rädd att fler ska behöva gå igenom vad jag har gjort", skriver hon.
Mejlet är med i den anmälan som chefen nu gjort till Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt. På fem punkter misstänks professorn bryta mot vad som kallas "god forskningssed".
Till sin chef har den tidigare studenten berättat att hon uppmanades av professorn att vara tyst. Obs genrebild.
I samtal med chefen hösten 2024 har professorn dock sagt att han inte känner till att exstudenten ska ha arbetat i hans laboratorium, och aldrig har sett henne där. Han förnekar också att det skulle finnas någon vetenskaplig publikation där de två samarbetat.
Men i sin anmälan påpekar chefen att en artikel i en tidskrift säger något annat. Där står nämligen båda som författare: professorn som huvudansvarig och exstudenten som en som lämnat väsentliga bidrag till experimenten.
Enligt anmälan finns fler oklarheter kring artikelns författare.
Rektor Anders Hagfeldt kan skicka vidare anmälan till Nämnden för utredning av avvikelser från god forskningssed, Nuaf.
Professorn verkar inom medicin och farmaci och är välrenommerad inom sitt fält.
När UNT tar kontakt säger han att han inte känner till anmälan och att de samtal som förts med chefen under hösten inte handlat om specifika anklagelsepunkter.
– Det här är nya anklagelser. Det är oerhört problematiskt att en prefekt gör en sådan här anmälan, där jag som anmäld inte fått bemöta först, säger han.
Exstudenten har inte fått lön eftersom hon helt enkelt inte varit anställd av honom.
– Hon har gjort ett projektarbete under en annan forskare, och jag har sett henne i våra korridorer, men inte i vårt laboratorium, säger professorn.
Uppsala universitet har en särskild nämnd för utredning av avvikelser mot god forskningssed dit rektor kan hänvisa anmälningar. Nämnden leds av juridisk expertis.
Han hänvisar också till konflikter på institutionen som en motor bakom anmälan.
– Det här är komplicerat och jag har velat att en oberoende part ska granska. Förhoppningsvis kan det bli så nu, säger professorn.
Institutionschefen vill inte närmare kommentera sin anmälan den eller vad professorn uppgett för UNT, men säger:
– Mitt ansvar som prefekt är att anmäla när det framkommer sådana här uppgifter. Sedan är det bra att vi har en process med en oberoende hantering.
En helt annan misstanke är att han som delbetalning för en tjänst fått stå som medförfattare på en vetenskaplig studie. "Som vanligt, kommer jag inkludera dig som medförfattare", skriver en forskare i ett annat land i ett mejl till professorn, kring betalning för tjänsten. Mejlet är nu en del av anmälan.
Anklagelsen är missriktad, menar professorn.
– Det är ingen tvekan om att jag bidragit. Vi har ett mångårigt samarbete där vi har varandra som medförfattare när det finns anledning, säger han.
Uppsala universitet har inom kort fått två ärenden om misstänkta brott mot forskningsetiken. UNT har tidigare berättat att fem forskare fällts för fusk, ett beslut som överklagats.
Chefen pekar i sin anmälan även på tveksamheter runt professorns bisysslor. Bland annat ska enligt uppgifter till chefen, en gästprofessur i Kina vara kopplad till betalning på 20 000 kronor per studie som Uppsalaprofessorn publicerar med det kinesiska universitetet. Men någon sådan ekonomisk lösning nämns inte i redovisningen av bisysslan.
Enligt Stefan Eriksson, Uppsala universitets särskilda expert på frågor om forskningsetik, är det i Kina närmast norm med betalning per publicerad studie. Han betonar dock att han inte känner till något om det aktuella fallet.
– Det sker inte under bordet, utan är så det går till, och det här kan ju vara efter gängse taxa. Men en svensk forskare måste ju då redovisa sin intäkt på rätt sätt, säger Stefan Eriksson.
I Kina är det ingen ovanlighet med betalning per publicerad artikel. För en svensk forskare med uppdrag i Kina är det viktigt att redovisa detta korrekt och öppet, säger Stefan Eriksson, docent och rektorsråd i frågor om forskningsetik.
Professorn själv menar att allt är i sin ordning.
– Jag har inga bonusar från Kina och än har jag inte fått något betalt, säger han.
UNT har talat med en källa som arbetat nära professorns grupp. Källan har inte kännedom om anmälan när UNT tar kontakt, men känner snabbt igen saker från sin egen tid.
– Ingen vågar prata, man är rädd för konsekvenserna. Därför blir jag så glad att höra att någon har modet och att den egna prefekten anmält professorn, det är tungt.
Källan har nu lämnat universitetet efter upplevda missförhållanden i sin forskargrupp.
Att personer med oklar status har jobbat i laboratorier utan dräglig lön och anställningstrygghet är något källan känner igen.
– Det var vanligt. Man jobbade för ett lågt stipendium för att bevisa att man var duktig.
Professorn som nu anmälts har haft ansvar för doktorander när UNT:s källa bedrev sina forskarstudier där. Källan försökte därför slå larm till honom om missförhållandena i sin egen grupp.
– Inför mina kollegor sade han att jag inte borde bråka utan vara tyst. "Du kommer behöva din professors rekommendationer framöver", sa han. De skyddar bara varandra.
Professorn säger att han inte kan minnas den specifika händelsen, men är ändå inte obekant med vad källan berättar.
– Många gånger har jag förklarat för doktorander och andra att det är viktigt att inte eskalera och göra saker mer infekterade. Det gäller att inte vara så konfrontativ, utan tänka medling och lösningar framåt.
Villkoren för exstudenten, som de beskrivs i anmälan, påminner om villkoren för de som kallas "skuggdoktorander", ett fenomen där ett lärosäte knyter till sig personer som borde vara antagna doktorander, men inte är det. I stället kan de genomgå en inofficiell prövoperiod eller utföra arbete i exempelvis ett labb, under förevändning att det ska leda till en doktorandtjänst. En skuggdoktorand saknar de villkor som anställda och studenter har, och lösningen bryter mot högskoleförordningen.
En rapport från 2021 från Universitetskanslerämbetet slår fast att skuggdoktorander förekommer i Sverige, men att omfattningen är svår att uppskatta. Skuggdoktorander befinner sig i en mycket utsatt situation och larmen inifrån är också få, enligt rapporten.
Rektor Anders Hagfeldt har ännu inte tagit ställning till anmälan.