Lars Lundin, klinikombud för röntgenläkarna, säger att en tidigare pressad situation har blivit värre i takt med att många radiologer sagt upp sig eller gått i pension utan att man lyckats rekrytera nya.
Lars Lundin, klinikombud för läkarna på Bild- och funktionsmedicinskt centrum, berättar att problemen funnits i många år. I dag lyckas man hålla näsan över vattenytan tack vare pensionerade läkare som jobbar kvar som timanställda.
Han säger att det behövs ytterligare 14 specialister för att komma upp i en minsta nivå för att klara det mest grundläggande. För att det ska vara hållbart på sikt skulle kliniken behöva anställa 27 till utöver de 80 som finns i dag.
– När man är stressad ökar risken för att man ska missa saker. Är det en snabbväxande tumör kan den hinna spridas och bli obotlig om behandlingen fördröjs. Det finns inte heller någon tid att följa med vad som händer i omvärlden. Då stagnerar utvecklingen och man känner sig inte lika trygg i sina undersökningar, säger Lars Lundin.
Lars Lundin jämför med Karolinska sjukhuset där de har 30–40 neuroradiologer. På Akademiska sjukhuset gör de ungefär hälften så många undersökningar som vid Karolinska. Utifrån arbetsmängden borde det finnas 15–20 stycken i Uppsala men det finns bara 5–6.
– Och från en tidigare ansträngd situation har bemanningen minskat ännu mer.
Lars Lundin menar att grundproblemet är att man högre upp i ledningen för regionen tittat allt för kortsiktigt på nästa års budget och inte sett vad nedskärningarna fått för konsekvenser på sikt.
– Man borde styra mer efter kvalitet. Jag förstår att man inte kan ha råd med allting men befolkningen borde få bestämma vilken kvalitetsnivå de önskar i vården, säger Lars Lundin.
Han säger att man ännu inte kunnat märka några effekter i ett ökat antal avvikelser eller lex Maria-anmälningar, men att pressen i vården troligen gör att fel inte anmäls som de borde.
– Det är som när man behandlar en ung patient med en svår infektion. Patienten kan se frisk ut men vara väldigt sjuk. Vid någon tidpunkt går det över gränsen och patienten hamnar i chock. Samma sak är det när man har en arbetsstyrka som är oerhört kvalitetsinriktad och lojal och kämpar för att hålla en god kvalitet. Läget är kritiskt när man är på gränsen för att orka med, säger Lars Lundin.
Skyddsombuden har drivit frågan om arbetsmiljön för röntgenläkarna sedan 2016. Arbetsmiljöverket kom förra sommaren med ett beslut där de krävde att sjukhuset vidtar åtgärder. I de uppföljningar som gjorts sedan dess har myndigheten konstaterat att problemen finns kvar. Därför har Arbetsmiljöverket nu gått vidare och ansökt att förvaltningsrätten ska döma ut vitet enligt fjolårets beslut på totalt 730 000 kronor.
Per Eckerbom, chef för bild- och funktionsmedicinskt centrum, säger att han är medveten om problemen men kan inte lova någon tidsplan för när situationen kan vara löst.
Per Eckerbom, verksamhetschef för bild- och funktionsmedicinskt centrum vid Akademiska sjukhuset, säger att han är medveten om problemen.
– Vi har en åldrande befolkning där fler lever längre med sjukdomar. Samtidigt ökar antalet ronder och kraven på ronderna. Det är en stor press på radiologin, säger han.
När tror du att problemen kan vara lösta?
– Min målsättning när jag tog det här uppdraget för ett och ett halv år sedan är att skapa en bra arbetsplats där vi har en bra vårdkvalitet samtidigt som personalen trivs. Vi gör allt för att rekrytera. Det är svårt att göra över en natt och jag vill inte spekulera i hur lång tid det tar innan vi har full bemanning.
Vad har ni för konkreta åtgärder?
– Det handlar om att jobba brett med anställningsvillkor. Det är också viktigt att skapa en god stämning på arbetsplatsen och som ledning uppmärksamma medarbetarna, säger Per Eckerbom.