Om tre år rör Aron Jennstål om i grytorna. Linnéa Norrström bakar tårtor, Nelly Jarkrans säljer kläder och Jakob Fäldt reparerar bilar. Det är några av drömmarna hos elever i den nystartade lärlingsutbildningen.
Och hittills ser det lovande ut, tycker eleverna när UNT träffar dem några veckor in i första terminen. Jakob Fäldt har besökt bilfirman där han kommer att praktisera som bilmekaniker.
– Jag är trött på att sitta i skolbänken. Man lär sig mer när man är ute på en arbetsplats.
Vi sitter i ett klassrum på Bolandgymnasiet. Här kommer de sällan att vara. Mer än halva utbildningstiden är nämligen förlagd till olika arbetsplatser.
Tanken med lärlingsutbildningen är att mycket praktik ska leda fram till ett arbete efter studenten. Varje elev har en yrkeslärare knuten till sig.
Från politiskt håll ses lärlingsutbildningen som ett komplement till den skolförlagda yrkesutbildningen.
– Jag vill inte spela ut den skolförlagda yrkesutbildningen mot lärlingsutbildningen. Jag vill att fler söker oavsett vilken form det är, eftersom yrkesutbildningar generellt ger goda möjligheter till jobb, säger Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Den skolförlagda yrkesutbildningen brottas med sviktande intresse och avhopp.
– Det är viktigt att det finns både ock. Utbildningsnämnden har gett tjänstemän i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi ska öka antalet sökande till yrkesprogrammen.
Lärlingsutbildningarna i landet går mot strömmen. Medan färre elever väljer traditionell yrkesutbildning i gymnasieskolan ökar antalet lärlingar, visar statistik från Skolverket. Men yrkesprogrammen dominerar fortfarande: 100 000 elever förra året medan lärlingarna växte från 6 000 elever till 7 300.
Aron Jennstål på lärlingsutbildningen bär på kockdrömmar och vet redan nu att han kommer att vara på flera olika praktikplatser under utbildningen, allt för att lära känna så många olika restaurangmiljöer som möjligt.
– Jag vill vara ute mycket på praktik. Jag hade inte klarat av att sitta tre år till i en skolbänk. Dessutom lär man sig mer teori ute på arbetsplatsen där det finns utbildade människor.
Nelly Jarkrans håller med:
– Man får lära sig mer av att vara ute på en arbetsplats än att vara i skolan.
Lärlingsutbildningen beskrivs som en plats för elever som är ambitiösa men som föredrar att utbilda sig i arbetslivet.
– Ansökningarna till yrkesprogrammen har sjunkit. Arbetslivet söker personer med mer aktuell kompetens och erfarenhet. Elever kommer ut med yrkesutbildningar och är inte alltid fullt anställningsbara, anser en del arbetsgivare. Men på lärlingsutbildningen i Uddevalla har nio av tio ett jobb efter gymnasiet, säger Gerd James som är programrektor för lärlingsutbildningen i Uppsala.
Hon berättar att nästan alla 17 elever i klassen har klart med sin första praktikplats. Eleverna har vitt skilda inriktningar mot exempelvis byggbranschen, handel, restaurang och fastighetsskötsel. Målet är att lärlingsutbildningen med tiden ska inrymma fler yrken och att eleverna ska växa till hundratals.
Även om de blir lärlingar ute i verkligheten skyddas de i frågan om till exempel arbetstid, vilket kan vara en fördel för Linnéa Norrström som ska bli lärling i morgontidiga bageribranschen.
– Vi jobbar inte före klockan sex på morgonen.