Lärartjänster ska bort
I höst försvinner nästan 90 tjänster från Uppsalas gymnasieskolor. Flera lärare blir av med jobben, andra omplaceras.
Läraren Ylva Bolins tjänst flyttas till Fyrisskolan.
Foto: Pelle Johansson
- Det innebär att vi får tvärbromsa till hösten i stället för att få en helårseffekt. I praktiken innebär det att 88 tjänster försvinner och att lärartätheten sjunker från 7,3 till 6,8 per 100 elever, säger Kajsa Wejryd, som ansvarar för nio av Uppsalas elva gymnasieskolor.
Av de 88 tjänsterna kommer 20 att flyttas till kommunens vägledningscentrum. 43 lärartjänster och 25 tjänster inom bland annat administration försvinner. Ungefär hälften av de 43 lärare som ska bort kan direkt relateras till skolornas besparingskrav. Uppsala ligger redan under rikssnittet med cirka en halv tjänst i lärartäthet.
- Fyrisskolan drabbas värst, anpassningen blir svårast där, säger Kajsa Wejryd.
Kajsa Wejryd syftar främst på två saker. Dels har Fyrisskolan tidigare haft relativt hög lärartäthet, dels får skolan ta hand om flest när Linnéskolan nu läggs ned och lärare och elever tvingas flytta.
Fyrisskolans rektor Christer Rosell kallar det som skolan går igenom för "ett stålbad".
- Våra besparingskrav är jättestora. Exakt hur mycket vill jag inte säga för det ska förhandlas om, men det handlar om flera miljoner, säger han.
Han säger att skolan redan nu ligger 1,7 miljoner kronor back i år.
- Vi har inte ens täckning för skolans aktiviteter som det är nu. Mitt jobb som rektor är att hålla budget och förhandlingar är på gång, men det ser mycket bekymmersamt ut. Och i och med Linnéskolans nedläggning har jag nu 30 lärare till tio tjänster i höst. Jag sitter just nu och gör allt för att få in någon extra resurs, säger Christer Rosell.
När UNT besöker Linnéskolan är förståelsen för nedläggningen liten bland eleverna.
- Jag tror att kommunen vill åt de attraktiva lokalerna. Annars ser jag ingen anledning att lägga ner skolan. Visst behöver den renoveras men det är renoveringar kommunen ändå kommer att göra, säger Mikael Ekström som tar examen från entreprenörsprogrammet i juni.
Ylva Bolin är lärare på Linnéskolan och hoppas på att få behålla jobbet i flytten. Hon tycker att Uppsala kommun inte gör tillräckligt för att konkurrera med friskolorna. Vad flytten och den bantade lärarkåren exakt kommer att innebära är enligt henne omöjliga att sia om.
- Men vi får större grupper med fler elever per lärare. Det kan gå hur bra som helst om man har 32 skötsamma elever i en klass. Men så fort någon behöver extra hjälp uppstår problem. Dessutom läggs en massa administrativa arbetsuppgifter på oss, som att sköta frånvaro till exempel, säger hon.
Lena Lindberger från Lärarförbundet är snäppet skarpare.
- Många elever kommer inte att klara gymnasiet på grund av det här. De kommer att slås ut, säger hon.
Alliansens ledande skolpolitiker Mohamad Hassan (FP) tycker att det låter konstigt att skolorna har så ont om pengar.
- Om pengarna inte räcker till ska de anpassa utgifterna och verksamheten. Det låter jättekonstigt att de skulle vara så underfinansierade eftersom de själva har räknat ut sina ersättningar, säger han.
En metod som det snart är slut med. I fortsättningen tänker i stället utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden räkna ut hur mycket pengar som behövs för varje program.
- Det gör vi inte för att spara pengar utan för att det ska bli mer rättvist. Den totala potten kommer att vara densamma, säger Mohamad Hassan.
Han fortsätter:
- Men det är ingen som har missat att Sverige och Uppsala går igenom en ekonomisk kris. Vi måste vända på varje krona och det kommer att bli tufft framöver.
Exakt vilka lärare som sägs upp förväntas bli klart inom ett par veckor.
Så jobbar vi med nyheter