UNT skrev i början av april att skolorna har blivit den nya stora smittspridaren. Lärarnas riksförbund håller nu fast vid sitt krav om att lärarkåren ska prioriteras i vaccinationskön för att på så vis förhindra ytterligare spridning.
– Skolorna har i princip hållits öppna hela tiden med undantag för gymnasiet. Vi har inte fått något stöd överhuvudtaget, säger Helena Dübeck, föreningsombud i Uppsala.
Hon tar upp argumentet där det resonerats att om skolorna stänger måste föräldrar stanna hemma för att ta hand om barnen. Något som skulle påverka bland annat sjukvården.
– Men om det blir ännu mer smittspridning i skolorna hamnar vi i det läget ändå där stora samhällsfunktioner kommer halta.
Erik Ojala, chef för grundskolan, förstår lärarnas argument men tycker man ska vara ödmjuk till att alla befinner sig i samma sits.
– Jag tror att alla upplever att man skulle vilja ligga före i vaccinationskön. Men i det stora perspektivet måste slutligen prioriteringen göras av Folkhälsomyndigheten och hur de har lagt folk i de här grupperna.
Helena Dübeck säger också att kommunen inte bistått med munskydd eller plastvisir till personalen. Trots att detta är något de efterfrågat.
– Den generella linjen är att arbetsgivaren inte köper in det om det inte är särskilda omständigheter som rektor beslutar om.
Enligt Helena Dübeck har kommunen meddelat att skolpersonalen får bära skydd om de vill. Men att det inte är något som de tänker finansiera.
– Det finns en frustration och oro bland våra medlemmar. De ser att kollegor och elever smittas dagligen.
Erik Ojala förklarar detta med att det inte finns några rekommendationer för skyddsutrustning i skolmiljö annat än att man ska kunna hålla distansen. Han säger också att de försöker anpassa sig hela tiden, som att exempelvis hålla idrotten utomhus.
– Varje skola måste göra en riskbedömning för hur man på bästa sätt kan minska trängsel. Vi har en tydlig rutin att om det finns moment där man inte kan hålla distans kan rektorn göra en ansökan och få tillgång till personlig skyddsutrustning.
Varför inte vara på säkra sidan och gå längre än rekommendationerna?
– Kommunledningen har valt att följa riktlinjerna i allt vi gör. Om vi hamnar i en situation där vi ska ta det säkra före det osäkra, var går då gränsen? Det kanske skulle vara att stänga ned verksamheten. Vi har försökt att anpassa oss så mycket det går.