'Lärarna har misslyckats''

Den ekonomiska krisen i Uppsala under 90-talet medförde att lärarna inte fick tillräcklig kompetensutveckling. Det är orsaken till den ökade segregationen och betygsraset, anser kommunalrådet Stavros Giangozoglu (s).
Trots återkommande löften från den politiska majoriteten i Uppsala om minskad segregation i skolan och ökat stöd till svagare elever, har utvecklingen gått i motsatt riktning, visar UNT:s granskning. Stavros Giangozoglu (s), kommunalråd med särskilt ansvar för skolfrågor, har flera förklaringar till detta.
— Att betygsskillnaderna mellan skolorna är så stora beror på friskoleproblematiken. Det blir en koncentration av bättre presterande elever på vissa friskolor, säger Stavros Giangozoglu.

UNT: Men skillnaderna är ju mycket stora mellan de kommunala skolorna, där 93 procent av alla elever går.— Det sker en segregation även i de kommunala skolorna. Föräldrar skjutsar sina barn över hela staden för att få dem i en skola som de anser är "bättre".
Problemen grundades enligt Stavros Giangozoglu med den ekonomiska krisen under 90-talet.
— Krisen medförde att resurserna till skolan minskade. Vi har inte klarat av att kompetensutveckla personalen för att hantera mångfalden och ta hand om de barn som har det svårt i skolan, säger Stavros Giangozoglu (s).

UNT: Men Uppsalas skolor klarar sig sämre än riket i genomsnitt. Drabbades Uppsala hårdare än resten av Sverige av den ekonomiska krisen?
— Nej, men vi har jämfört med andra kommuner en större andel elever som behöver extra stöd för att uppnå kunskapsmålen. De drabbas hårdare av nedskärningar i skolan.
— För att minska segregationen måste lärarnas sätt att undervisa förändras, vi måste bort från timplaner och den gamla sortens katederundervisning. Det är något vi har möjlighet att genomföra nu när ekonomin är bättre, säger Stavros Giangozoglu.