Lärarfack tror på nya betygsförslaget
Ett betygssystem med fler steg kan bli rättvisare och motivera eleverna att jobba hårdare. Ungefär så lyder de flesta kommentarerna från skolvärlden om förslaget till nytt betygssystem. Men att det blir lättare att sätta betyg är inte säkert, tror lärare.
Cecilia Fröjmark, lärare vid Katarinaskolan, är för egen del lite skeptisk till det förslagna betygssystemet.
Foto: Linus Höök
- I dag säger lärarna att man ligger nära MVG och har VG plus, men det plustecknet syns ju aldrig i betyget. Då är det bättre med fler steg, säger Gustav Ahlqvist.
- Mellan VG minus och G plus kan det skilja jättelite, ändå skiljer ett helt betygssteg på papperet, säger Filip Fors Lundberg.
De nya betygen är tänkta att ges från årskurs sex. Betyg tidigare än i åttan är bra, tycker eleverna.
- I stället för att få en chock första gången är det bättre att få betyg tidigare och vänja sig, säger Filip Fors Lundberg.
Samtidigt talas det ofta om betygshets och stressymtom hos elever.
- Förra året fick jag stresskänslor och ångest. Ändå tycker jag att det är bra att man får betyg tidigare, det är bra att veta hur man ligger till, säger Stephanie Soria.
Cecila Fröjmark är lärare på skolan. Hon vet att det förslaget till nytt betygssystemet ligger helt i linje med vad de flesta elever tycker. Men hon är inte säker på att det kommer att förenkla för lärarna.
- Fler steg underlättar inte betygssättningen Det blir bara ännu fler gränser att förhålla sig till, säger hon.
Enligt förslaget ska nationella betygskriterier bara finnas för tre av betygsstegen, det högsta, det mellersta och det lägsta. Här finns en risk gömd, menar Cecilia Fröjmark. I dag finns enligt henne välformulerade preciseringar av vilka kvalitativa kunskaper, som förståelse och förmåga att dra slutsatser, som krävs för varje betyg. Nu kan den typen av kunskaper få stå tillbaka för kvantitativa kunskaper som antal rätt på prov och god koll på fakta och glosor befarar hon.
-Finns inte tydliga kriterier för vad som krävs av förståelse och grepp om ämnet så blir det svårt att förklara för eleven varför den har fått ett visst betyg. Då kan mer mätbara kunskaper få större betydelse, säger Cecilia Fröjmark.
Lärarnas båda fackförbund är positiva till förslaget, men det finns egentligen viktigare frågor än betygssystemet.
- Det finns stora frågor, som vilken kunskapssyn som ska gälla, som vi borde diskutera mer i stället, säger Anne-Marie Jansson Enkler, ordförande i Lärarförbundet i Uppsala.
Fakta:
Så vill regeringen förändra betygssystemet.
Fler steg: Fem steg för elever som är minst godkända, från E upp till toppbetyget A, vilket ska kräva mer än dagens MVG. Icke godkänd ger betyget F. Dessutom får elever som skolkat mycket och inte kan bedömas ett - (streck) i betyget.
Införande: 2010 eller 2011 i gymnasiet, 2011 eller 2012 i grundskolan.
Ska ges i årskurs sex.
Första betyget:
Betygsvärde: E ges värdet 10, D motsvarar 12,5 och så vidare upp till A som motsvarar 20,0. Dagens MVG motsvarar också 20,0.
Oförändrat: Även i fortsättningen ska betygen vara målrelaterade
Källa: TT
Så vill regeringen förändra betygssystemet.
Fler steg: Fem steg för elever som är minst godkända, från E upp till toppbetyget A, vilket ska kräva mer än dagens MVG. Icke godkänd ger betyget F. Dessutom får elever som skolkat mycket och inte kan bedömas ett - (streck) i betyget.
Införande: 2010 eller 2011 i gymnasiet, 2011 eller 2012 i grundskolan.
Ska ges i årskurs sex.
Första betyget:
Betygsvärde: E ges värdet 10, D motsvarar 12,5 och så vidare upp till A som motsvarar 20,0. Dagens MVG motsvarar också 20,0.
Oförändrat: Även i fortsättningen ska betygen vara målrelaterade
Källa: TT
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!