– Det är tråkigt att vi har den här situationen, inleder föreläsaren introduktionsföreläsningen.
Sen kommer vändningen.
– Jag har en väldigt personlig åsikt i frågan. Jag tycker att mycket av det som sker är överdrivet. Vi har ingen statistik som på något sätt stödjer att det överhuvudtaget finns någon epidemi eller pandemi. Jag tycker att det är sorgligt att vi har de här besluten som vi har, säger föreläsaren.
UNT har varit i kontakt med en person som följde föreläsningen på distans.
"Jag tycker att det här är mycket allvarligt, att en forskare och lärare på universitetet använder en föreläsning till att sprida osanningar, även om det är hans privata åsikt", skriver hen som är en av de 170 eleverna som är inskrivna på kursen.
Hur var det att höra det här?
"Vi är så många som är oroliga nu i höst och man hoppas ju att alla tar lika stort ansvar så att vi får ett slut på detta elände, men om såna här konspirationsteorier till och med får spridning bland personal på universitetet blir man ju riktigt rädd. Allt som sägs på universitetet bör ju grundas på vetenskap och forskning, även om den här läraren uttalar sig utanför sitt ämne", skriver hen.
UNT har kontaktat föreläsaren.
"Vi har ingen statistik som på något sätt stödjer att det överhuvudtaget finns någon epidemi eller pandemi". Vad menar du med det?
– Jag beklagar undervisningssituationen som råder med hänvisning till SCB:s statistik och menar att vi inte har stöd för att det råder en pandemi.
Kan du utveckla det?
– Det löpande medeltalet över dödsfall det här året är inte högre än under andra influensasäsonger. Vi har inte en generell överdödlighet enligt statistiken, dels över tid, dels sett till åldersgrupper, det vill säga vilka som dör, och då menar jag att det inte stämmer att det finns en pandemi. Framförallt bör man fråga sig varför dödligheten inte drabbar de yngre åldersgrupperna, under 65 år, och varför vi i så fall ska begränsa samhällsverksamheten generellt.
Enligt SCB präglades årets andra kvartal (april-juni) av en hög överdödlighet, medan det under det tredje kvartalet istället rådde en marginell underdödlighet. Enligt den senaste prognosen är Sverige på väg mot en överdödlighet totalt under 2020, där det totala antalet avlidna beräknas landa på 95.000 personer jämfört med ett genomsnitt på 90.000 per år. Det skulle i så fall vara det dödligaste året i Sverige sedan 2002.
Hur ser du på det?
– Jag kan inte kommentera prognoser och låter prognosmakarna stå för dem när vi väl utvärderar dem. Jag har bara tittat på vad som stödjer föreställningen om en hög överdödlighet över tid och generellt över hela befolkningen. Så som jag ser det så borde ett dödligt virus slå mot alla i befolkningen och signifikant över tid, vilket den inte ser ut att göra.
En student som UNT pratat med tycker att det är läskigt att den här typen av "konspirationsteorier" har fått fäste bland personal på ett universitet – vad tänker du om det?
– Jag hänvisar till SCB och statistiken om överdödlighet. Tittar man på hur vi betett oss tidigare år, till exempel under svininfluensan, så har vi inte stängt ner som vi har gjort nu. Det är åtgärderna som jag beklagade mig över och då med hänvisning till statistiken.
Ser du några problem med att du uttrycker din personliga åsikt under lektionstid?
– Jag ser inga problem med det så länge jag är tydlig med att det är en personlig åsikt.
Enligt Folkhälsomyndigheten har 6 122 svenskar avlidit efter att ha smittats av coronaviruset. Totalt har 171 325 svenskar bekräftats smittade av viruset. Knappt 1,3 miljoner människor har dött av viruset världen över.