De lärare som blir av med sina anställningar och inte erbjuds ett jobb på någon annan skola placeras i höst i kommunens vikariepool. Exakt hur många det rör sig om är oklart. Ett femtontal hävdar lärarfacken. UNT har pratat med en lärare som jobbat över 20 år på sin skola och nu tvingas sluta. Läraren vill inte framträda med namn på grund av rädsla för repressalier från skolledningen.
– På min skola har rektorn angivit att läraren ska följa klass som enda saklig grund för förflyttning. Ska det värderas högre än kompetens? Trots att jag har längre yrkeserfarenhet och är behörig i flera ämnen fick jag gå. Jag tror att jag blev utsparkad enbart på grund av min ålder, säger läraren.
Nu befarar läraren att hamna i kommunens vikariepool. Det kan innebära jobb på olika skolor varje vecka.
– Det är ovärdigt och skamligt att behöva avsluta ett långt yrkesliv i en vikariepool. Jag trivdes på min skola, hade inga problem och hade tänkt stanna till pensionen. Det känns väldigt godtyckligt, en rättsosäker process utan transparens och medinflytande, säger läraren.
Lärarfacken har motsatt sig det som sker och krävt att turordningsregler ska gälla på skolorna. Men i och med att alla övertaliga i sista hand placeras i vikariepoolen behöver inte kommunen tillämpa lagen om anställningsskydd, las – ingen sägs ju upp.
– För fem år sedan försökte man göra samma sak. Då diskuterade vi reglerna och det blev bättre. Nu ser vi en trend att man börjar göra sig av med äldre personal igen. Kommunens policy talar om trygghet. Det här är otryggt, säger Anne-Marie Jansson Enkler från Lärarförbundet.
Hans Eric Lindahl vid Lärarnas Riksförbund, LR, anser att rättsosäkerheten sprider sig när personal hanteras olika på skolorna.
– Vi har ett fall där en lärare undervisat 20 år i matte utan att vara behörig. Nu används det som argument för att flytta läraren från skolan. På andra skolor får äldre inte börja med en ny klass när de slutar med en nia. Argumentet är att det blir problem om en annan klass tvingas byta lärare. Andra skolor går efter turordningsreglerna. Man vet inte vad som gäller, säger han.
Att omplaceringarna av 60-åringar ökar tillbakavisas dock att kommunens HR -chef för skolpersonal, Håkan Sandberg. Han säger att antalet har legat högre åren innan. Han håller heller inte med om att processen skulle vara rättsosäker.
– Allt är förhandlat enligt mbl och det är gjort på sakliga grunder. Inget godtycke har skett. Men det kan vara svårt för vissa medarbetare som får sluta att acceptera det. Allt handlar i grunden om att anpassa lärarstyrkan och hitta rätt kompetens och behörighet.
Enligt Håkan Sandberg utgår kommunen från verksamhetens bästa och skolan står inför stora rekryteringsbehov i framtiden. Då kan man inte anställa nya unga lärare och säga upp dem kort efteråt.
Hans Eric Lindahl bekräftar att förhandlingar har ägt rum.
– Men vi har inte varit eniga. Vi har olika tolkningar om vad som är rättssäkert. Reglerna har dikterats ensidigt av arbetsgivaren och de har laglig rätt att agera på det här sättet. Vi anser att man måste ta mer hänsyn till den enskilda läraren, säger han.
Ska inte skolledningen kunna välja bort personal för att få de bästa?
– Då måste vi ha gemensamma kriterier för hur det ska gå till. I dag vet vi inte vad som gäller, säger Hans Eric Lindahl.