– Det är värre nu och det är många lärare som har slutat på grund av tystnadskulturen och att man får reprimander. Många lärare är också missnöjda här. Man får inte säga vad man tycker eller ge någon kritik till exempel. Man får inte vara för stark. Då sätts man upp på svarta listan, säger en lärare som UNT pratat med.
Vad kan hända då?
– Det är olika saker. Man kan få jättemånga lektionstimmar, utöver sitt ordinarie schema.
Förra veckans artikel där elever på Uppsala yrkesgymnasium Jälla berättade om sin besvikelse över att det inte finns tillräckligt med verktyg för att få en bra utbildning har väckt uppmärksamhet. Flera lärare på skolan har hört av sig om att den tystnadskultur vi rapporterat om tidigare, fortfarande råder.
En lärare är upprörd över att de elever som var öppna om sin kritik i UNT inte backats upp bättre.
– De här stackars eleverna som är så modiga får inte stöttning för att de gick ut i media, eftersom ingen vågar säga någonting. Då skapar vi en tystnadskultur bland eleverna också. Det är under all kritik.
Läraren berättar också att om man vid medarbetarundersökningar är kritiska så blir man stämplad som besvärlig, och om inte alla lärare i ett arbetslag svarar redovisas inte det resultatet.
Hur upplever du att stämningen är på skolan?
– Jag och andra lärare sitter bara i små arbetsrum och rör oss inte så mycket längre, så den känns inte rolig. Man klumpar ihop sig, så det blir olika öar. Förut hade vi ett större samarbete men ledningen har vänt lärare mot varandra. Stämningen är negativ.
Skolans enhetsrektor Tommy Persson känner inte till någon tystnadskultur.
– Det finns ingen svart lista och det pågår ingen form av bestraffning. Lärarfacken har lyft fram frågan om att det skulle råda en tystnadskultur på skolan. Upplevelsen av tystnadskultur delas inte av all personal, men vi tar frågan på allvar, säger Tommy Persson.
– Vi arbetar aktivt med medarbetarinflytande och kommunikation. Vi har en mötesstruktur som innebär att våra medarbetare ges möjlighet att arbeta med alla frågor som lyfts upp, säger han.
Petra Åkerström, huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbund i Uppsala, berättar att förbättringsåtgärder pågår.
– Vi är inblandade i allra högsta grad och det har vi varit i under ett års tid. Vi har en kommunikation med gymnasiechefen och skolans rektorer. Det finns en handlingsplan med åtgärder som är planerade, men kanske inte är genomförda än. Vi är på bollen verkligen, säger hon.
Upplever du att problemet är större nu än för ett år sedan?
– Jag tänker att det finns en frustration hos lärarna, att det är en process att vända på skolan och det tar tid. Den frustrationen är stor, sedan försöker vi ligga på, men det har varit väldigt många åtgärder som behöver sjösättas och som håller på att sjösättas, och den processen tar tid.
Vad händer om ledningen inte vidtar åtgärder?
– Då begär vi hjälp från arbetsmiljöverket naturligtvis.
Är det aktuellt nu?
– Det är inte aktuellt i dag. Men skolan har en 6:6 a (begäran om åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider) hos Arbetsmiljöverket och är under bevakning. Man vill att skolan ska ha en möjlighet att göra förbättringarna, sedan tar det tid. Vissa saker kan jag ha förståelse för men andra kan jag inte se vad som är så svårt.
Vad tror du om tiden framöver?
– Jag har en förhoppning om att det här kommer bli bra, säger Petra Åkerström.