Fredrik Jajke, Malin Morin Zetterberg och Per-Arne Skoglund är några av skolans lärare som har reagerat på fönstren i de renoverade byggnaderna. "Det är som att de inte bygger för verksamheten. Det är sorgligt att de som beslutar inte lyssnar på oss", säger Per-Arne Skoglund.
Ärentunaskolan i Storvreta omges av inhägnade byggarbetsplatser och baracker. Den pågående renoveringen ska vara klar till hösten 2026 och ökar kostnaden för lokalerna med nästan fyra miljoner kronor per år.
I syslöjdssalen i de gamla lokalerna sitter tre av skolans lärare. Överlag är de väldigt nöjda med renoveringen, som de beskriver som ett lyft för hela verksamheten.
Men en sak gör dem besvikna och frustrerade: glaspartier i klassrummens väggar mot rastutrymmen. Från första diskussionerna med kommunen för fyra år sedan har lärarna sagt att de inte vill ha fönster mot korridoren.
Ärentunaskolan har 525 elever i årskurserna 7-9. Under skoldagen är det alltid några elever som har rast.
– Utanför klassrummet händer det saker hela tiden som stör lektionen. Elever med koncentrationssvårigheter har det svårt som det är, även elever utan koncentrationssvårigheter blir distraherade, säger matematik- och spansklärare Per-Arne Skoglund.
Forskningen delar lärarnas bild om att elevers koncentration påverkas negativt av att ha glaspartier mot miljöer där det är mycket rörelse och personer. Särskilt negativt påverkas elever med olika funktionsnedsättningar.
– Vi jobbar så mycket med att hjälpa elever skärma av visuella intryck och ljudintryck. Det här känns som ett slag i ansiktet mot det arbetet, säger NO- och matematiklärare Malin Morin Zetterberg.
Det är långt ifrån första gången som frågan om glas i skolan är uppe i Uppsala kommun. 2019 fick kommunen till exempel efter mycket diskussioner frosta alla glas på Västra Stenhagenskolan, eftersom de utgjorde ett störningsmoment i läromiljön.
Ett år senare, 2020, antog Uppsala kommun ett funktionsprogram beskriver hur grundskolor ska byggas. Där står det att glas inte ska användas där det kan skapa störningsmoment.
Renoveringarna på Ärentunaskolan beräknas vara klara till hösten 2026 och kommer öka lokalkostnaderna med närmare fyra miljoner kronor per år. Lärarna tycker överlag att de nya lokalerna är ett lyft. "Men vissa fundamentala saker har glömts bort", säger Fredrik Jajke.
På Ärentunaskolan byggs nu fönster i klassrummens dörrar och väggar.
– Det är av säkerhetsskäl. Som personal och elev vill man känna sig trygg för att man vet vad som finns innan- och utanför klassrummet, säger Jesper Djupström, biträdande fastighetsdirektör på Uppsala kommun.
Skolans lärare tror att glasen ger motsatt effekt, för att elever känner sig stressade av att bli betraktade.
Så här ser glaspartierna ut i den byggnad som nu har renoverats. Enligt lärarna kommer fönstren skapa så stora störningsmoment att de på något sätt behöver täckas över.
Det är just glas mellan klassrum och korridor som lärarna vänder sig emot. I övrigt har de gärna glas, till exempel mellan klassrum och tillhörande grupprum så att läraren kan ha uppsikt över hela elevgruppen på en gång.
De lyfter också de utbildningar i pågående dödligt våld som lärare i Uppsala kommun har fått gå. Där övar man bland annat på inrymning, alltså att låsa in och gömma sig i klassrummet.
– Ur ett säkerhetsperspektiv är glasfönster mot korridoren såklart inte en önskvärd lösning, säger Jens Högsander, verksamhetsutvecklare på Falck, som utbildar i Uppsala kommun.
Han menar dock att dödligt våld i skolan är så pass ovanligt att man inte ska bygga utifrån det, förutsatt att glaset har ett annat syfte.
Jesper Djupström är biträdande fastighetsdirektör på Uppsala kommun och var ansvarig chef när man tog fram funktionsprogrammet. Han menar att skolor byggs för verksamheten och att det är viktigt att personalen tillfrågas.
Ett annat syfte som glaset har är ljusinsläpp och öppenhet, enligt funktionsprogrammet.
Lärarkollegiets frustration grundar sig framför allt i att de tycker att kommunen inte har tagit hänsyn till deras åsikter under renoveringen, inte bara gällande glaspartier.
– När man lägger så mycket skattepengar, varför lyssnar man inte på professionen? säger förstelärare i SO-ämnen, Fredrik Jajke.
Jesper Djupström framhåller att det är viktigt skolor byggs för verksamheten. Han påpekar att lärarna har tillfrågats och att fackförbundet har skrivit på programhandlingar med fönster mellan klassrum och korridor.
– Vi delar inte uppfattningen om att lärarna inte har tillfrågats. Det man kan göra framöver är till exempel att frosta glasen, säger Jesper Djupström.